Språket i domar för sexualbrott präglas av stereotypa idéer om kön och sexualitet. Språkbruket i domstolar och domar gör därför att kvinnor som har utsatts för sexuellt våld ofta skuldbeläggs för övergrepp. Detta eftersom domare och nämndemän inte är objektiva utan påverkas i sitt språkbruk av personliga värderingar och politiska åsikter. Det framkommer i Sofia Orrbéns avhandling i nordiska språk från Uppsala universitet.

Domstolens språkbruk vittnar om en tro på våldtäktsmyter i svenska tingsrätter, visar avhandlingen.

– Våldtäktsmyter är förutfattade meningar om övergrepp som baseras på stereotypa föreställningar om kön och sexualitet och om offer och förövare. Vanliga våldtäktsmyter är till exempel att kvinnor egentligen vill ha sex även om de säger nej, att män inte förstår när kvinnor säger nej eller att kvinnor ljuger om övergrepp, säger Sofia Orrbén som är doktor i nordiska språk vid Uppsala universitet och har skrivit avhandlingen, i ett pressmeddelande.

Saknas objektivitet och saklighet i sexualbrottsmål

I sexualbrottsmål står ofta ord mot ord. En huvuduppgift i sådana mål är enligt Högsta domstolen att bedöma parternas trovärdighet och berättelsernas tillförlitlighet, särskilt brottsoffrets. Bedömningen görs bland annat genom att värdera berättelsernas detaljrikedom, där kompletterande vittnesmål om brottsoffrets känslomässiga reaktioner kan stärka trovärdigheten. Dessutom ska bedömningen vara objektiv och saklig. Men det är den alltså inte.

Sofia Orrbén har analyserat 86 slumpvis utvalda domar från svenska tingsrätter under femårsperioden 2016-2021, det vill säga både före och efter införandet av samtyckeslagen. Samtliga brottsoffer var kvinnor och samtliga misstänkta män.

Genom att undersöka hur pronomen och ord för specifika kroppsdelar, handlingar och känslor används visar hon vilka föreställningar och idéer om offer, förövare och sexuellt våld som förekommer i svenska domstolar.

–Domar är intressanta att undersöka just för att de ska spegla domstolarnas objektivitet, men när vi använder språk är det oundvikligt att man uttrycker någon form av idé eller föreställning om världen, säger Sofia Orrbén.

Domare sprider våldtäktsmyter i domskälen

Våldtäktsmyter framkommer framför allt i domskälen, det vill säga i den delen av domen där domstolen redogör för sin bevisvärdering i målet. Här bedöms parternas argument som giltiga eller ogiltiga.

–Jag tror att varken bevisvärdering eller språk kan frigöras från personliga värderingar men att man aktivt kan arbeta med språket för att positionera domstolen som objektiv och därigenom förmedla en modernare syn på offer och förövare vid sexuellt våld, säger Sofia Orrbén.