Den humanitära katastrofen i Sudan förvärras för varje dag. Läkare utan gränser vittnar om enorm press på sjukvården och att de tvingats stänga ner mottagningar på grund av konflikten, trots utbredd akut undernäring bland barn.
Förra året den 15 april utbröt en väpnad konflikt mellan Sudans armé och den paramilitära styrkan Rapid Support Forces (RSF). Sedan dess har 11 miljoner människor tvingats på flykt från sina hem och enligt FN:s livsmedelsprogram lider över 25 miljoner människor nu av akut hunger.
I flera flyktingläger råder stor brist på mat, vatten och sjukvård. I augusti fick situationen i Zamzam-lägret internationell uppmärksamhet, på grund av IPC:s globala kommitté för granskning av hungersnöd, som drog slutsatsen att en svältkatastrof pågår där.
Enligt Läkare utan Gränser, som befinner sig i tio olika delstater i Sudan, är pressen på sjukvården enorm. Organisationen meddelade nyligen att de tvingats stänga sin öppenvårdsmottagning för 5 000 barn med akut undernäring i Zamzam-lägret för internflyktingar i Norra Darfur i Sudan, varav 2 900 barn diagnostiserats med akut undernäring.
Detta på grund av att stridande parter blockerat leveranser av mat, mediciner och andra livsnödvändiga förnödenheter i flera månader. I det enda sjukhus i organisationens regi som är öppet finns endast 80 vårdplatser och prioriterade patientgrupper är barn med störst risk att dö.
Enligt Läkare Utan Gränsers egna undersökningar uppskattade man att i genomsnitt ett barn dog varannan timme till följd av undernäring. Den aktuella dödsfrekvensen är okänd, eftersom den nuvarande krisen begränsar organisationens möjlighet att samla in nya data.
Utbrett könsbaserat våld
Utöver svält och fördrivning drabbas särskilt kvinnor och flickor av utbrett könsbaserat och sexuellt våld, något som organisationer som UNHCR och Human Rights Watch rapporterar om. I Läkare utan Gränsers rapport Driven to Oblivion belyser man att gravida kvinnor, nyblivna mödrar och nyfödda barn i södra Darfur som dör i skuggan av kriget av tillstånd som enkelt kunde ha förhindrats.
Reem Abbas från det internationella sekretariatet inom Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF) skrev i en feministisk analys av situationen förra året att ”trots utmaningarna är sudanesiska kvinnor fortsatt engagerade i att göra sina röster hörda i fredsbyggande insatser”.
Kvinnorna nycklar till fred
Svenska sektionen av IKFF hänvisar till Abbas analys och skriver följande i en nyligen publicerad artikel: ”Att bedriva ett feministiskt motstånd är i dag svårt och läget för de som försöker organisera sig både inom och utanför landet är tufft. Många från IKFF:s systersektion i Sudan har tvingats fly och är i dag utspridda över hela världen.”
I samma artikel fortsätter man: ”Även om den svenska regeringen har bidragit med humanitärt stöd till FN:s flyktingorgan UNHCR och Internationella Rödakorskommittén (ICRC) i Sudan, är det tydligt att detta inte räcker. Humanitärt stöd är viktigt, men det kan aldrig ersätta en genuin och hållbar fredsprocess. För att fred verkligen ska kunna byggas måste vi stå sida vid sida med Sudans kvinnor, lyssna på deras krav och stödja deras vision om en framtid fri från våld och förtryck.”