I dag avslutas årets bröstcancermånad. Både Cancerfonden och Bröstcancerförbundet har sålt band och kampanjat med samarbetspartners till förmån för forskningen och uppmärksamheten har återigen varit stor.

Rosa bandet måste vara ett av de mest framgångsrika kampanjkoncepten för en enskild sjukdom någonsin. I Sverige är det nog till och med många som inte känner till att det finns liknande koncept med band i olika färger för många olika tillstånd och sjukdomar. 

Engagemanget är inte förvånande: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen för kvinnor och står i nuläget för 26 procent av alla cancerfall bland kvinnor. Väldigt många har alltså själva drabbats eller känner någon som har drabbats. När en kvinna fyller 75 år är sannolikheten för att hon har eller har haft bröstcancer hela 10 procent. 

Utvecklingen inom bröstcancer är både uppmuntrande och nedslående. Fler överlever sin bröstcancer, tack vare förbättrad behandling och screeningprogram och idag lever 90 procent efter 10 år. Men, fler och fler får också bröstcancer.

Insjuknandet i bröstcancer har ökat med två procent per år de senaste 20 åren. Risken ökar med åldern. Vanligaste åldern att få diagnos är 70-74 år, men redan i åldersgruppen 40-44 hittas dubbelt så många fall som i gruppen 35-39 och sedan går kurvan uppåt för varje åldersgrupp, upp till 70-74. 

Det går naturligtvis aldrig att säga varför en viss individ har drabbats av bröstcancer. Ärftlighet och slump står för en stor del av fallen – men enligt Cancerfonden kan cirka en femtedel av bröstcancerfallen förebyggas. Det är känt vad som ökar risken: alkohol, övervikt, fysisk inaktivitet och hormonell substitutionsterapi – och vad som minskar den: amning.

Självklart kan inte alla kvinnor anpassa sin livsstil och genomföra diverse förändringar i livet baserat just på dessa faktorer – andra vinster och livsval måste vägas mot dessa risker och så vidare – men kunskapen om vad som ökar risken borde ändå få bättre spridning. Jag tror till exempel att det inte alls är känt bland alla att alkoholkonsumtion ökar risken bland annat för denna cancerform.

Det är här som politiken kommer in. Vi kan inte påverka faktorer som ärftlighet eller slump – men när det gäller levnadsvanor finns en möjlighet att göra skillnad.

Därför är det glädjande att regeringen har tillsatt en utredning om en uppdaterad cancerstrategi som ska presenteras i slutet av november. Bland uppdragen finns en punkt om ”hur hälsofrämjande- och förebyggande insatser inom cancerområdet kan samordnas med hälsofrämjande- och förebyggande insatser inom andra områden”. 

Det här är såklart positivt och jag hoppas att just det förebyggande fokuset får stort utrymme och kopplas ihop med andra folkhälsosatsningar. För det är ju så att det som är bra livsstilsförändringar för att förebygga cancer också ofta är hälsofrämjande på andra sätt, till exempel vad det gäller att förebygga hjärt-kärl-sjukdomar. Det här borde alltså vara en enkel win-win-fråga: flera hälsovinster i en satsning. Men trots att förebyggande arbete för att förhindra ohälsa är något som alla partier på olika sätt sägs sträva efter så skiljer sig förslagen till lösningar ofta åt. 

Det här vill Miljöpartiet göra för att minska bröstcancer

För att bland annat minska antalet bröstcancerfall vill Miljöpartiet bland annat se:

– En producentavgift på sockersötade drycker. Sötade drycker innehåller mycket socker, och ett högt intag har stark koppling till övervikt och hälsorisker. Det beror på att det är möjligt att inta väldigt mycket kalorier utan att någon egentlig mättnads- eller nöjdhetskänsla infinner sig när man dricker sötade drycker (till skillnad från om man till exempel äter choklad). 

Av cancerfallen beräknas fem procent vara kopplade till ohälsosamma matvanor och högt BMI och siffran befaras öka de kommande åren. Enligt WHO riskerar övervikt och obesitas till och med att gå om rökning som den viktigaste påverkbara riskfaktorn för cancer. Med en producentavgift ökar incitamentet för tillverkarna att försöka minska sockerhalten i produkterna.

– En utredning om varningstext på alkoholförpackningar. Det är numer rätt självklart att risker med till exempel rökning framgår av varningstext på cigarettpaketen. Alkoholens skaderisker har nog de flesta mer diffus uppfattning om, till exempel vad gäller kopplingen till cancer och andra sjukdomar. I annonser ska varningsbudskap finnas med, men det finns inte på förpackningarna. Miljöpartiet tycker det är dags att regeringen bör låta utreda frågan om varningstext även på alkoholförpackningar. Även om många även fortsättningsvis kommer att vilja dricka alkoholhaltiga drycker är det viktigt med tillgänglig information.

– Ett icke-diskriminerande regelverk för screeningprogram. Det är angeläget att åldersgränser ses över och uppdateras utifrån ny forskning och annan tillgänglig kunskap. Tidig upptäckt av bröstcancer har stor betydelse för kvinnor i alla åldrar. I nuläget dör äldre kvinnor oftare av sin cancer, vilket sannolikt bland annat beror på senare upptäckt, eftersom åldersgränsen för screening är 74 år.

Gränsen baseras på tillgänglig forskning som inte visat någon vinst med att inkludera äldre, men kritikerna, bland annat Bröstcancerförbundet, menar att det inte finns någon sådan visad vinst för att det knappt bedrivs någon forskning som inkluderar äldre kvinnor och att åldersgränsen är godtycklig. Vi anser också att frågan om genetisk testning och screening för att tidigt identifiera kvinnor med förhöjd risk för bröst- och äggstockscancer behöver utredas. 

Kort sagt, den svenska cancerpolitiken måste också ha ett fokus på förebyggande och folkhälsa. En cancerstrategi blir inte framgångsrik om satsningarna frikopplas från andra satsningar. Det måste bli lättare att få information om vad man själv kan göra för att minska sina risker att få cancer, det måste bli lättare att välja rätt – och det måste vara lätt att få möjlighet att göra all relevant screening.

Nu hoppas jag att jag blir positivt överraskad när cancerstrategin kommer och att vi kan arbeta tillsammans för att färre ska få cancer, fler ska inkluderas i screening och fler överleva.