Sveriges kommuner och regioner ställer sig inte bakom lagförslaget om utvidgad informationsplikt, även kallad angiverilagen.
Bland Sveriges kommuner och regioner (SKR) är stödet extremt svagt för regeringens och Sverigedemokraternas förslag på införandet av lagförslaget om ”utvidgad informationsplikt”, det som i folkmun benämns som angiverilagen. Det visar en färsk enkätundersökning gjord av Akademikerförbundet SSR och som Dagens Nyheter tagit del av.
Bland Sveriges 290 kommuner har 195 av dem svarat på enkäten. 44 kommuner, bland annat Stockholm, Göteborg och Malmö, har uttryckligen sagt nej till angiverilaget. Endast tre kommuner stödjer lagförslaget, och det är Ale, Skurup och Vadstena. Den övervägande majoriteten har ännu inte tagit ställning för eller mot lagförslaget.
Bland Sveriges 21 regioner finns inte en enda region som stödjer lagförslaget. 14 regioner säger nej, medan övriga sju ännu inte tagit ställning i frågan.
Motstånd från fackförbund och människorättsorganisationer
Angiverilagen innebär att offentligt anställda, bland annat skol- och vårdpersonal, ska ha en skyldighet, enligt lagen, att ange personer som vistas illegalt i landet, till exempel papperslösa, till Polismyndigheten och Migrationsverket.
I praktiken innebär det att flera yrkeskårer förväntas att kontrollera identitetshandlingar och uppehållstillstånd, liksom att säkerställa personens lagliga rätt att vistas i Sverige.
Senast den 29 november i år ska en statlig utredning om förslagets genomförande vara klar och bland annat föreslå vilka yrkesgrupper som ska omfattas av lagen.
Sedan lagförslaget presenterades har det dock mött hårt motstånd från flera fackförbund, bland annat Akademikerförbundet SSR, DIK fackförbundet för verksamma inom kultur, kommunikation & kreativ sektor, Kommunal, Sveriges Lärare, Vision och Vårdförbundet.
Även Europas offentliganställdas fackliga organisation, EPSU, kräver att den svenska regeringen stoppar förslaget om angiverilag, eftersom lagförslaget enligt EPSU strider mot grundläggande rättsprinciper.
Även människorättsorganisationer, till exempel Amnesty International och Civil Rights Defenders, har riktat hård kritik mot förslaget om angiverilag.
