Startsida - Nyheter

Nyheter

Färre härskartekniker under digitala möten – kvinnor fick mer talartid

Digitalt möte.

Det blev svårare att använda härskartekniker när kommunfullmäktiges möten blev digitala under covid-19-pandemin. Det innebar att kvinnor tog mer talartid och talade också mer om så kallade ”hårda” frågor. Det visar en ny doktorsavhandling vid Linköpings universitet.

I sin doktorsavhandling har Fredrik Garcia, doktorand vid Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling på Linköpings universitet undersökt tre kommuner – Linköping, Sundsvall och Valdemarsvik – och jämfört möten som hölls på plats i fullmäktige med digitala möten under covid-19-pandemin.

– Tidigare forskning visar att män vid vanliga sammanträden kan använda härskartekniker som att avbryta kvinnor genom att hosta eller tala i mun på dem. Det är betydligt svårare i digitala möten, säger Fredrik Garcia som bland annat har granskat om, och hur, mäns och kvinnors talartid förändrades när möten började hållas online.

Fredrik Garcia har i sin avhandling Det digitala mötet som experiment: Institutionell stabilitet och förändring i kommunalt beslutsfattande under pandemin undersökt hur talartiden förändrades när möten började hållas digitalt istället för på plats i fullmäktige. Foto: Jonas Roslund

Kvinnor talade mer om infrastruktur online

Forskning visar sedan tidigare att kvinnor inom kommunpolitiken ofta ägnar mer tid åt vad som brukar beskrivas som mjuka frågor: kultur, vård och skola, men mindre tid åt så kallade hårda frågor som ekonomi, infrastruktur, energi och bostäder. Under de digitala mötena blev fördelningen mellan mjuka och hårda frågor jämnare – i Linköping ägnade kvinnorna 33 procent av talartiden åt hårda frågor under digitala möten jämfört med tio procent under vanliga fullmäktigemöten. En liknande bild fanns i Sundsvall.

Enligt Fredrik Garcia kan en förklaring till att kvinnorna talade mer om hårda frågor under digitala möten vara att det är svårare att använda sig av härskartekniker när mötena sker online. En annan förklaring kan enligt Garcia vara att onlinemöten passar kvinnors talarstil bättre. Detta då annan forskning visar att kvinnor ofta uttrycker sig kortare och mer koncist än männen. När talartiden begränsas på digitala möten kan männen inte ta lika mycket plats vilket kan gagna kvinnorna.

Kan leda till mer konflikter

Fredrik Garcia menar att digitala möten dock skulle kunna göra kvinnors arbete än mer splittrat eftersom kvinnor i allmänhet brukar ta ett större ansvar för hushållsarbete. De digitala mötena under covid-19-pandemin var också temporära och när smittläget i landet tillät det gick kommunfullmäktige snabbt tillbaka till att hålla möten på plats. Fördelar är då att eventuella motsättningar kan lättas upp när man träffar andra ledamöter när man exempelvis hämtar kaffe. Digitala möten beskrivs också som mer konfliktfyllda.

– Hittills tror jag att man är väldigt glad över att ha gått tillbaka till vanliga möten. Sedan får vi se om man om något år eller så börjar känna att man kanske ska vara mer flexibla, säger Fredrik Garcia som understryker att även om hans resultat är statistiskt säkerställt går det inte att säga att det gäller för alla svenska kommuner.

Digitala möten

Fredrik Garcias doktorsavhandling Det digitala mötet som experiment: Institutionell stabilitet och förändring i kommunalt beslutsfattande under pandemin går att läsa här.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV