Alla kvinnor som drabbas av östrogenkänslig bröstcancer får i dagsläget hormonbehandling men det är oklart om effekten är lika stor för alla åldersgrupper. En ny studie från Karolinska institutet visar att för kvinnor i klimakteriet så minskar behandlingen risken för återfall men för yngre kvinnor är effekten inte lika tydlig över tid. 

Av de omkring 9 000 kvinnor som årligen drabbas av bröstcancer i Sverige får de flesta en hormonkänslig bröstcancer, det vill säga den svarar på hormonbehandling. Detta då tumörer av den sorten behöver könshormonet östrogen för att växa. Efter att kvinnor har gått igenom kirurgi för att avlägsna tumören behandlas de med läkemedel som dämpar östrogenet i kroppen. Men eftersom detta påverkar många kvinnors livskvalitet på ett negativt sätt har forskarna velat se hur stor nyttan av behandlingen är för att förhindra återfall. 

Yngre har högre risk för återfall

Den tredjedel av kvinnor som får en bröstcancerdiagnos som ännu inte har gått igenom klimakteriet kopplas till högre risk för återfall. 

– Yngre kvinnor har generellt högre risk för återfall än äldre men de flesta studier om anti-hormonell behandling har främst undersökt postmenopausala kvinnor. Vi ville därför jämföra nyttan på lång sikt hos båda grupperna, säger Linda Lindström, docent vid institutionen för onkologi-patologi på Karolinska institutet.

För att undersöka den långsiktiga nyttan av hormonbehandling har forskarna genomfört en studie med 1 242 kvinnor som fick hormonberoende bröstcancer mellan 1976–1997. Av dessa hade omkring 400 fått cancerdiagnosen innan deras mens hade upphört. Patienterna lottades till två grupper. I den ena gruppen fick patienterna det hormonsänkande läkemedlet tamoxifen i minst två år, medan patienterna i den andra gruppen inte fick någon sådan behandling. I studien har forskarna mätt om bröstcancern spridit sig till andra organ.

– Från det regionala bröstcancerregistret har vi nära nog komplett uppföljning på alla patienter och det ihop med en anti-hormonellt obehandlad kontrollgrupp gör studien unik. Det finns även kompletta data på om kvinnorna var pre- eller postmenopausala vid diagnos, vilket annars ofta skattas utifrån ålder, säger Annelie Johansson, forskare vid Karolinska institutet.

Hoppas på mer anpassade behandlingar

De tumörer som kvinnorna hade delades in i antingen låg- eller högrisktumörer där låg risk bland annat kopplas till en tumör av mindre storlek och i fall då cancern inte har hunnit spridas till lymfkörtlar. Enligt studien hade kvinnor med högrisktumörer sämre skydd mot metastaser, något som gällde både för kvinnor som hade gått igenom klimakteriet och de som inte hade gjort det. Kvinnor som hade gått igenom klimakteriet och som hade lågrisktumörer hade nytta av hormonbehandling i 20 år eller mer. 

Det gick däremot inte att förutsäga den långsiktiga nyttan av hormonbehandling för yngre kvinnor, för det skulle det krävas andra former av bröstcancermarkörer än de som används i dag. 

– Vi måste arbeta vidare för att förstå vilka tumöregenskaper som påverkar den långsiktiga risken för fjärrmetastaser samt nyttan hos yngre patienter. Vi vill ju att patienter ska ha nytta av sin behandling lika länge som risken för återfall är förhöjd, säger Linda Lindström som förklarar att det i framtiden ska gå att anpassa behandlingen i större utsträckning:

– Till exempel planerar vi att göra multiprotein-analyser samt att använda maskininlärning för bildanalys av bröstcancertumörer för att förstå mer om tumörheterogenitet – alltså skillnader mellan och inom tumörer – och hur det kan påverka risk och behandlingsnytta, säger Linda Lindström.