”There are two powers in the world; one is the sword and the other is the pen. There is a third power stronger than both, that of women.”
– Malala Yousafzai, människorättsaktivist och Nobelpristagare

För några dagar sedan slog talibanregimen till med ännu ett hårt slag mot kvinnors frihet: de förbjöd kvinnor att utbilda sig inom medicin. Medicinska studier var länge ett av de få sista kryphålen för kvinnor att nå högre utbildning i Afghanistan. Nu har talibanerna stängt även den dörren.

Beslutet är en fortsatt attack på flickors och kvinnors rätt till utbildning. Afghanistan är redan hårt drabbat av bristande tillgång till vård och nu står man inför en framtid där flickor och kvinnor kan riskera att dö av förlossningskomplikationer eller sjukdomar då det inte kommer att finnas kvinnliga läkare eller barnmorskor kvar. I ett samhälle där kvinnor inte får behandlas av manliga läkare är detta förbud direkt livsfarligt.

Men det är väl genomtänkt av regimen. Detta är ännu ett förbud som avancerar talibanernas systematiska utrensning av kvinnor i offentliga rum och inskränkningar av flickors och kvinnors grundläggande rättigheter. Nyligen förbjöds kvinnors röster att höras offentligt. Nu ska de inte få vård.

Vi måste kalla det för sitt rätta namn – könsapartheid. De vidriga apartheid-lagar som radas upp i Afghanistan måste elimineras. För det måste vi agera. Även om förtrycket sker utanför Europas gränser kan vi inte stå tysta och se på. I Europaparlamentet har jag redan initierat en debatt med en resolution för att stötta kvinnorna och de demokratiska krafterna i Afghanistan. Resolutionen kräver bland annat att EU erkänner könsapartheid som ett brott mot mänskligheten.[1] Nu måste dock medlemsstaterna agera.

När kvinnorna i Iran reste sig under Jina-revolutionen 2022 och 2023, ropade hela världen ”kvinna, liv, frihet”. Den kampen fortsätter, även för Afghanistans kvinnor. Det handlar om mer än att fördöma talibanernas brott. Det handlar om att ge stöd till de modiga människor som kämpar för demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter under fruktansvärda förutsättningar.

EU måste agera kraftfullt genom riktade sanktioner mot regimens ledare, ekonomiskt bistånd till kvinnoorganisationer på plats och en feministisk utrikespolitik som sätter press på talibanerna och stödjer de som kämpar för förändring.

Malala Yousafzais ord påminner oss om att det finns en kraft som är starkare än både svärdet och pennan – den kraften är kvinnorna. Ingen är fri så länge kvinnorna i Afghanistan är fångade i ett förtryck som vill utplåna deras existens. Låt oss visa att deras kamp är vår kamp.

Evin Incir (S) Europaparlamentariker