Katarina Svensson Flood är aktuell med den nya boken Mina barns mödrar som är en skildring av de senaste generationernas kvinnor sedan hundra år tillbaka. Svensson Flood är författare, föreläsare och och barnmorska och har tidigare skrivit om frågor rörande kvinnors rätt i samhället. Hon fick mycket uppmärksamhet då hon var medförfattare till boken Stora porrboken och hon har många följare på Instagram och har fått mycket uppmärksamhet i media för sitt engagemang. 

Bokens tema är intressant – 1900-talets historia ses ur kvinnors perspektiv och går igenom decennierna sedan 1920-talet och fram till i dag. Boken väcker frågor om hur långt vi har kommit gällande kvinnors rättigheter och hur kampen kommer att fortsätta.

Varje kapitel inleds med historiska och politiska händelser i årtal. Intervjuerna som ligger till grund för boken är olika generationers kvinnor i författarens och hennes makes egna släkter. Kapitlen inleds med politiska förändringar genom varje decennium. Det som berörs är politik, arbete, utbildning, moderskap och förlossningsvård. Även historiska skildringar om mens, graviditeter, förlossningar och moderskap under 1900-talet lyfts.

Mycket handlar om könsroller, ett fängelse för män och kvinnor. Kvinnor med ansvar för städningen i hemmet. Det ser vi även i dag på reklamen i tv: De som städar med nya produkter är kvinnor. Historien berättar varför saker är som de är i dag. Jag får lära mig varför jag och mina föräldrar har så olika synsätt på samhällsfrågor och normer. De är såklart präglade av sin uppväxt på 1940-talet och 1950-talet.

Det vanligaste yrket för hundra år sedan var att vara piga. Det var slitsamt och dåligt betalt. Om det blev giftermål och och barn så blev kvinnorna ofta hemmafruar. Andra fortsatte att jobba inom äldreomsorgen. Ogifta kvinnor diskriminerades. Förlossningsvården var urusel. Kvinnor utan män behandlades illa. 

Under 1960-talet händer mycket inom kvinnokampen. Frågor om kvinnors rättigheter blir bland de viktigaste frågorna inom politiken. Många förbättringar sker, kvinnorättsorganisationer startas under den här tiden, men mycket återstår att göra.

Genom 1900-talet blir mödrahälsovården bättre och bättre. Berättelserna om släktingarna bakas in med politik, kultur, samhällskunskap och juridik. Det är en hel del kritik mot förlossningsvården. Svensson Flood är en erfaren barnmorska som har koll. Den dåliga sjukvården leder inte sällan till förlossningsrädsla. 

Svensson Flood lyfter att vissa i dagsläget väljer bort att få barn, på grund av klimatförändringarna, men argumenterar att syftet med vår existens är att vi ska föröka oss. Jag anser att det finns många anledningar att leva än att bara föröka sig och föra våra gener vidare. Att skaffa barn är inte något för alla. 

Beskrivningar av förlossningar, mens, graviditeter och förlossningar dominerar, vilket periodvis känns långrandigt. Bokens varvande av feministiska frågor och mödraskap spretar, även om berättelserna om författarens och makens släktingar är fina.

Boken lyfter tidsperspektiv: Hur det var förr, hur det är nu. Vad som var bättre förr, vad som är bättre nu. Svensson Floods släktingar är överens om att det var bättre förr. Har kvinnors rättigheter saboterats den senaste tiden? Svensson Flood är kritisk till dagens feminism; hon menar att samhället bara har fokus på individen, inte kollektivet. Att kvinnokampen har stannat av. Hon menar att vi kvinnor har lidit mycket av ojämställdhet och orättvisor. Att män känner sig mer hotade av jämställdhet än tidigare generationers män. Vi har mycket kvar att kämpa med gällande jämställdhet mellan kvinnor och män, anser både hon och jag.