Antalet kvinnor inom politiken stagnerade under supervalåret 2024. Det varnar organisationen Idea som bevakar demokratiutvecklingen i världen, och även Inter-Parliamentary Union som visar att bara i 13 länder i världen närmar sig kvinnors parlamentariska representation 50 procent.
Ideas generalsekreterare Kevin Casas Zamora summerar det gångna året för Sveriges Radio:
– Detta var egentligen inget bra år för kvinnors representation, säger han i en intervju under fredagen.
Det rör sig dels om antalet kvinnor som har valts till olika länders parlament, men också vad gäller antalet kvinnor som valts som premiärministrar eller presidenter. Enligt Sveriges Radio saknades det kvinnor bland kandidaterna i majoriteten av de valen.
– Det är ett varningstecken, säger Kevin Casas Zamora som menar att tillbakagången kan förklaras av att kvinnors rättigheter har backat i många länder vilket avspeglas i kvinnors representation inom politiken, och han tror också att det kan vara nödvändigt av kvoteringssystem för att kvinnors representation inte ska backa.
Flera länder valde kvinna som president
Men allt är inte mörkt. I ett inlägg på Ideas hemsida går organisationen igenom både fram- och motgångar under 2024 vad gäller kvinnors politiska representation. Bland framgångarna lyfts tre länder där det inte bara fanns kvinnor som kandidater i ländernas presidentvalskampanjer, kvinnor vann också.
I Mexiko, Namibia och Nordmakedonien valdes kvinnor till presidentposten och i alla tre länderna var det första gången en kvinna intar presidentämbetet. Även Island och Makedonien valde kvinnor till presidentposten, Halla Tomasdottir blev i somras Islands andra kvinna på posten, och i Makedonien valdes Maia Sandu i november till en andra mandatperiod.
Stagnation i kvinnors representation
Samtidigt lyfter Idea det faktum att fram till slutet av november 2024 hade det bara funnits kvinnor bland kandidaterna i 13 av de 30 presidentval som hade hållits under året. I Afrika har kvinnors politiska deltagande gått framåt, knappt. Mellan 2021 och 2024 har kvinnors representant ökat från 24 procent till 25 procent. Men, konstaterar Idea, med en sådan takt kommer det att dröja till år 2100 innan kvinnor där uppnår jämställd politisk representation.
Även vad gäller parlamentariska val har det sett illa ut vad gäller jämställdheten. Bland de länder som höll parlamentsval mellan januari och oktober 2024 var det bara i 12 av 39 länder som kvinnors representation gick framåt. I de andra länderna backade jämställdheten enligt tidiga rapporter. Globalt sett syns något av en stagnation av kvinnors representation – den sammanlagda andelen kvinnor i parlamenten gick från 26,8 procent till 26,9 procent, skriver Julia Thalin från Idea.
Bara 13 länder är nära 50 procent
Under supervalåret gick omkring 3,6 miljarder människor till val och i 27 av de nya parlamenten finns det färre kvinnor än innan valet, rapporterar BBC. Detta inkluderar länder som USA, Portugal, Indien, Indonesien och också i EU-parlamentet är det färre kvinnor efter valet i juni, vilket är första gången det händer. BBC har använt data från organisationen Inter-Parliamentary Union, som liksom Idea analyserar data från val globalt.
Inter-Parliamentary Unions siffror visar att bara i 13 länder i världen är kvinnors representation nära 50 procent – i Sverige utgör kvinnorna 45 procent av riksdagens 349 ledamöter. Ett av länderna som gick framåt kraftigt vad gäller kvinnors representation är Mongoliet, som gick från 10 procent till 25 procent efter 2024 års val. Men detta skedde på grund av att landet 2023 införde kvotering av kvinnor till parlamentet.
Enligt Mariana Duarte Mutzenberg som jobbar med könsstatistik för Inter-Parliamentary Unions räkning har länder utan könskvotering i genomsnitt valt 21 procent kvinnor, jämfört med 29 procent bland de länder som har könskvotering.
Könsbaserat våld en förklaring
Både Inter-Parliamentary Union och Idea lyfter det könsbaserade våldet som en förklaring till kvinnors stagnerade politiska representation. Mariana Duarte Mutzenberg lyfter Mexiko som ett exempel där kvinnor i politiken blir måltavlor för desinformation, inte sällan genom att försöka skada deras rykte.
– Vissa partier fortsätter att göda eller utnyttja känslor av antigenus bland väljer som är män som ser kvinnorättsaktivister som mansfientliga, säger hon till BBC.
Även Julia Thalin från Idea lyfter våld mot kvinnor som en förklaring till kvinnors relativt låga representation, också hon exemplifierar med Mexiko där borgmästaren Yolanda Sánchez mördades strax efter att landet valt Claudia Sheinbaum som president. Även i USA anses våld ha påverkat kvinnors politiska deltagande och representation, bland annat har kvinnor där rapporterat att de deras vilja att ställa upp för val eller omval har påverkats negativt av olika former av trakasserier.
