Försäkringskassan har ofta kritiserats, hamnat i blåsväder och granskats för frågor som sjukpenningtal eller kritiserats för sin användning av AI. Ett annat perspektiv är själva bemötandet av den som behöver deras hjälp, hjälp som ofta inte fås utan kamp. Något som kan bli särskilt svårt för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, skriver Yolanda Christoffersson från projektet Lyssna på oss!
Fredrik Samnegård har arbetat på Försäkringskassan sedan 2001 och är nu områdeschef på avdelningen för funktionsnedsättning. Då Samnegård är chef på sin avdelning innebär det även att han är ansvarig för sina medarbetares bemötande. Han betonar att bemötandet ska vara professionellt och efter de behov målgruppen och organisationen har i stort.
– Jag lär mina medarbetare att bemöta personer efter deras förutsättningar. Det gäller inte bara i samtal, utan också hur de utformar beslutsbrev. Informationen ska vara lättillgänglig och det ska vara enkelt att förstå kontentan av utskicket, säger han.
Enligt Samnegård erbjuder Försäkringskassan flera olika typer av kontaktvägar.
– Det handlar om mejl, sms, personliga samtal, telefon och via Försäkringskassans webbplats. Om kontakten sker med hjälp av en god man eller ett personligt ombud ser vi till att den personen tar tillvara sina rättigheter och får rätt service.
På frågan om det är någonting som Försäkringskassan gör mindre bra i sitt bemötande är han tydlig:
– Det är viktigt att återkoppla till oss vid missnöje.
”Svårföreståelig och rättsosäker”
En kvinna, vi kan kalla henne Anna, har haft kontakt med Försäkringskassan sedan år 2010. Hon har autism och adhd, vilket är diagnoser som ingår i de neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna. Hennes upplevelse av Försäkringskassan är en helt annan än det bemötande som Fredrik Samnegård anser bör ges till den som behöver hjälp. Anna har haft flera olika ersättningar från Försäkringskassan genom åren, men i nuläget har hon omvårdnadsbidrag. Det har hänt att jurist och domstol har behövt kopplas in i vissa fall.
– Föräldrapenningen är den ersättning jag erhållit från Försäkringskassan. Den var inte svår att få beviljad, säger Anna och fortsätter:
– Min generella beskrivning av kontakten med Försäkringskassan är att den är svårförståelig, rättsosäker och bristfällig gällande individanpassning, säger Anna.
Austism ett spektrum
Fredrik Samnegård är medveten om de allmänna råden som finns om autism. Frågan är om han och Försäkringskassans anställda känner till att autism är ett spektrum och att vi som har diagnosen är olika.
– En del av de som arbetar på Försäkringskassan har inte tillräcklig kompetens om lagar och regler, så de måste ofta anlita en försäkringsexpert i olika ärenden. Den problematiken gör att jag måste lägga energi på att förklara information som redan finns dokumenterad, säger Anna.
När hon har sökt ersättning till sig själv eller sina barn har hon ibland blivit anklagad för att fuska. Kontakten med Försäkringskassan har endast fungerat när hon har fått stöd av sin kurator. När hon vänder sig till myndigheten ensam beskriver hon det som omöjligt att få hjälp med praktiska saker – som till exempel att navigera på hemsidan.
– Försäkringskassan säger att de inte har någon skyldighet att hjälpa till med de åtaganden som efterfrågas. De har inte heller kompetens för att ta de beslut de har mandat för, säger Anna som lägger till:
– Antingen förstår de inte mina diagnoser, eller så vill de inte förstå.
Kompetensutveckling om NPF
Hon berättar att hon har fått sjukskriva sig i olika långa perioder på grund av det bemötande hon fått av Försäkringskassan.
Fredrik Samnegård förklarar att Försäkringskassan känner till och har kännedom om olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar:
– Jag ser till att mina medarbetare har adekvat kunskap om NPF genom omvärldsbevakning och kompetensutveckling, säger Fredrik Samnegård.
– Generellt sett tycker jag att vi har god kunskap gällande NPF. Vi är också noga med att ge nya medarbetare en god introduktion och kompetens för att alla våra medarbetare ska ha en god förståelse gällande NPF, fortsätter han.
Frågan är dock hur ofta sådan kompetensutveckling sker, och om personer med neuropsykiatrisk funktionssättning skulle hålla med om att Försäkringskassans medarbetare har god förståelse av exempelvis autism eller adhd.
”Vet att jag kommer att bli missförstådd”
Enligt en annan kvinna, vi kan kalla henne Katarina, har Försäkringskassans bemötande blivit sämre med åren. Hon förklarar att det inte längre känns som om handläggaren bryr sig. Istället är det som om det finns en mall för när de ska ge avslag och vinklar ens berättelse åt det hållet förklarar hon.
– Det känns jobbigt att prata med Försäkringskassan, då jag någonstans inom mig vet att jag kommer att bli missförstådd, säger Katarina.
Trots svaren om att Försäkringskassan har kompetensutveckling om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar står det klart att myndigheten inte har lyckats att skapa trygghet i vad som ofta är en oförutsägbar byråkrati. Konsekvensen för personer med neuropsykiatriska funktionssättningar, samt för många andra samhällsgrupper, är förödande.
Fick vända sig till socialtjänsten
Beata (det är inte hennes riktiga namn) är en annan person med neuropsykiatrisk funktionssättning. När hon var 21 år hade hon behov av ersättning från Försäkringskassan. Då hon hon inte hade någon sjukpenninggrundande inkomst, ansåg Försäkringskassan att hon inte hade rätt till ersättning. Istället blev Beata tvungen att vända sig till socialtjänsten och söka försörjningsstöd.
Några år senare provar hon igen att söka ersättning från Försäkringskassan, trots otillräckliga intyg från psykiatrin. När hon fått avslag flera gånger på sina ansökningar om aktivitetsersättning fick hon slutligen besked om att hennes senaste ansökan blivit beviljad. Hon fick gå igenom hela processen utan personligt biträde. I dag har Beata sjukersättning på halvtid och arbetar resten av tiden.
Det är anmärkningsvärt att målgruppen har en helt annan syn på Försäkringskassans bemötande än myndigheten själv har. Fredrik Samnegård menar att han och hans medarbetare har god kunskap om målgruppen. Kvinnorna med autism och/eller adhd som har intervjuats för den här artikeln har varit tydliga med vad för bemötande de har fått och att det har fått dem att må dåligt. Frågan är om Samnegård verkligen vet hur Försäkringskassan ska göra för att få mer kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vilket är märkligt. I ett idealt scenario skulle alla på Försäkringskassans avdelning för funktionsnedsättning kunna svara på mina frågor. Inom en snar framtid kommer vi inom Lyssna på oss att utbilda yrkesverksamma om NPF hos kvinnor, och bemötande.
Projektet LYSSNA PÅ OSS! startade 2022 för att förbättra bemötandet av vår målgrupp, omfattar alla födda som kvinnor med autism/adhd och är i åldersgruppen 16-40 år. Redan innan Arvsfonden beviljade projektmedel till oss hade vi i projektgruppen hört många historier hur de inte var nöjda med bemötandet som de fick hos Försäkringskassan. Här intervjuas Fredrik Samnegård, områdeschef på Avdelningen för funktionsnedsättning på Försäkringskassan. Anledningen till kontakten var att ta reda på Försäkringskassans eget perspektiv på sitt bemötande. Anna, Katarina och Beata (inte deras riktiga namn) från projektets målgrupp har också blivit intervjuade för att ge sitt perspektiv på myndighetens bemötande av personer som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och befinner sig på en skör plats i livet.
