Nästan en fjärdedel av alla unga kvinnor tvekar inför att skaffa barn eller vill inte ha barn. Det är kraftig ökning jämfört med 2014 då en av tio tvekade eller inte ville ha barn. Det visar en studie från Uppsala universitet.
− Att en av fyra inte vill eller är osäkra på om de vill skaffa barn, är väldigt många. Vi känner sedan tidigare till att barnafödandet minskar, men vi har inte vetat om det kan förklaras av andra faktorer, som till exempel fertilitetsproblem. Vår studie visar att det kan vara så att kvinnorna helt enkelt inte vill och att det kan bero på att världen varit osäker under de senaste åren, säger Cerisa Obern, doktorand vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa på Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Studien bygger på en enkätundersökning från 2023 som 596 kvinnor har svarat på, där medelåldern var 24 år. Kvinnorna har alla besökt en gynmottagning i Uppsala och har fått frågor om livsstil, hur de ser på barnafödande och sex. 8 procent svarade att de inte vill ha barn medan 16 procent svarade att de är osäkra på huruvida de vill ha barn eller inte. 75 procent svarade att de vill ha barn, en tydlig minskning från 2014 då 91 procent svarade det i en liknande undersökning. 28 procent har funderat på att frysa sina ägg.
Hälsoskäl, ekonomi och klimatförändringar
40 av kvinnorna har också svarat på varför de inte vill ha barn, svar som delats in i fem grupper. De flesta svarade att de helt enkelt inte ville ha barn, medan hälsoskäl angavs i den näst största gruppen, i den tredje största gruppen angav kvinnorna att de ville ha kvar sin frihet, den fjärde gruppen angav ekonomiska skäl, och den femte och minsta gruppen angav klimatförändringar som skäl till varför man inte vill ha barn.
− Det är bra att vi nu får lite bättre koll på hur kvinnorna tänker. Och det är också bra för politiker att känna till så de kan bemöta den här oron. Genom att exempelvis höja barnbidraget så skulle man kunna underlätta för de som känner ekonomisk stress. Det skulle också göra det lättare att skaffa barn för de som läser en lång utbildning där det tar flera år innan man får sin första lön, säger Cerisa Obern.
Sex och samtycke
Enkäten innehöll också frågor om samtycke vid sex. Bara 63 procent svarade att de hade tillfrågats om sitt samtycke inför den senaste gången de hade haft sex. 98 procent svarade att de hade upplevt samtycke vid senaste gången de hade haft sex.
− Det var väldigt många som tyckte att de hade antingen muntligt eller fysiskt samtycke. Samtidigt var det två procent som inte upplevt det och det är ju två procent för mycket. Det är svårt att veta om de här siffrorna speglar verkligheten eller inte eftersom det i Sverige inte gjorts någon liknande studie där man frågat om samtycke, säger Cerisa Obern.
Kondom vid sexdebut
Kvinnorna frågades också om kondom hade använts första gången de hade haft samlag. Mellan 1999–2014 var kondomanvändningen hög, men i den senaste undersökningen 2023 hade siffran sjunkit till 60 procent.
− Att bara 60 procent använder kondom är inte bra. Speciellt inte när vi ser att många könssjukdomar blir mer resistenta mot antibiotika. Vi vill se att man använder både kondom och något hormonellt preventivmedel om man vill skydda mot könssjukdomar och graviditeter, säger Cerisa Obern.
Redan 1989 hölls den första enkätundersökningen på gynekologimottagningen i Uppsala, och sedan dess har enkätundersökningar hållits med jämna mellanrum. Tanja Tydén, som då var doktorand och i dag är seniorprofessor, gjorde den första enkätundersökningen och hon är också en av författarna till den nya studien. Hon tror att den minskade kondomanvändningen har att göra med att färre informationskampanjer kring vikten av att använda kondom görs.
− Kondomanvändningen ökade under de år som hela samhället propagerade för kondomanvändning på grund av aidshotet. Nu sker inga sådana informationskampanjer längre. Innan samlagsdebuten sker är det viktigt att skolorna har bra undervisning om sex och skolsköterskorna har också en viktig roll plus föräldrarna förstås.
