Inbördeskriget i Sudan har nu pågått i två år. Kvinnor och flickor har drabbats hårt, bland annat i form av sexuellt våld. Nu kräver kvinnoledda grupper i landet en plats vid förhandlingsbordet, och UN Women kräver ett omedelbart slut på konflikten och alla former av könsbaserat våld.
Fredstrevare hölls under tisdagen i London på två årsdagen av stridigheterna mellan Sudans armé och den paramilitära styrkan Rapid Support Forces. Utrikesministrar från 20 länder deltog, men inte de stridande parterna. Nu kräver kvinnoledda grupper i Sudan 50 procents representation vid förhandlingsbordet.
– Kvinnor i Sudan utsätts för de allvarligaste formerna av våld – särskilt sexuellt våld – samtidigt som de i dag systematiskt utestängs från fredsprocesser, säger Anna Mutavati, UN Womens regionchef för Östra och Södra Afrika, i ett pressmeddelande.
– Detta utanförskap kvarstår trots övertygande bevis på hur de positivt har bidragit till att forma Sudans framtid.
Upp till 150 000 döda
Det var den 15 april 2023 som strider bröt ut mellan de två ledare som fram tills dess hade samsats om makten i landet efter att Sudans diktator tvingades avgå 2019 efter omfattande folkliga protester mot hans styre. Makten togs över av två av hans generaler Abdel Fattah al-Burhan, som leder Sudans militär och Mohamed Hamdan Dagalo, känd som Hemedti, som leder den paramilitära gruppen Rapid Support Forces.
När landet skulle övergå till ett mer civilt styre utbröt strider som fortfarande pågår och som har orsakat det som beskrivs som världens värsta humanitära kris med 150 000 döda och 12 miljoner på flykt. I samband med mötet i London på tisdagen deklarerade Dagalo en rivaliserande regering. Hans styrkor Rapid Support Forces är de som har anklagats för de mest omfattande sexuella övergreppen mot civilbefolkningen, men även armén har använt sig av sexuellt våld.
”Extraordinär styrka”
Omkring 6 miljoner kvinnor och flickor befinner sig på flykt och enligt UN Women riskerar hela 12 miljoner människor att utsättas för könsrelaterat våld, bland annat sexuellt våld som används som vapen i stridigheterna. Antalet fall som har utsatts för sexuellt våld som vapen i konflikten bedöms också vara kraftigt underrapporterat.
En stor del av Sudans sjukhus har slagits ut i striderna vilket har lett til en ökande mödradödlighet liksom försämring av kvinnors tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa. Dessutom råder en akut matosäkerhet liksom vattenbrist i landet.
– De sudanesiska kvinnornas styrka är extraordinär, men de kan och bör inte lämnas att ensamma navigera i denna kris. Vi uppmanar alla intressenter – regeringar, givare och det internationella samfundet – att agera beslutsamt: avsluta konflikten, förstärka kvinnors röster i fredsbyggande och skapa rättvisa, säger Anna Mutavati.
