Förlossningsavdelningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala prövar ett nytt arbetssätt som syftar till att ge den födande och dennes partner större delaktighet. Förhoppningen är att arbetssättet, Teamfödsel, ska ge säkrare förlossningar.
Inom arbetssättet Teamfödsel ska den födande och dennes partner ges större delaktighet i beslutet som tas under förlossningen. Deras önskemål, förlossningsplan och förlossningens fortskridande dokumenteras på en whiteboardtavla i förlossningsrummet för att den födandes önskemål tas till vara på bästa sätt. Dessutom antas detta bidra till en bättre kommunikation mellan den födande och vårdpersonalen.
– Ingen födsel är den andra lik och varje kvinna är unik. Vi strävar efter ökad delaktighet från födande kvinnor och deras partner. Ytterst handlar det om att förlossningsvården ska vara individualiserad och utformas utifrån den födande kvinnans behov, önskemål och förutsättningar, säger Frida Viirman , barnmorska på Akademiska sjukhuset och forskare vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
”Främja förlossningsupplevelsen”
Akademiska sjukhuset förlossningsavdelning ingår i ett nationellt forskningsprojekt. Sammanlagt ingår nio avdelningar i projektet som inleddes hösten 2023 och pågår fram till 2028. Malin Edqvist, barnmorska och docent vid Karolinska institutet, leder projektet som syftar till att stärka både patientsäkerheten och den personcentrerade vården i samband med förlossningar.
– Vi vill se om arbetssättet kan bidra till att göra svenska födslar ännu säkrare för kvinnor och barn, och samtidigt främja förlossningsupplevelsen, som vi vet är viktig för det framtida måendet både på kort och lång sikt. Det är viktigt att förhindra en negativ förlossningsupplevelse som kan leda till psykisk ohälsa såsom depression, posttraumatiska stressymptom och förlossningsrädsla, säger Frida Viirman.
Positivt mottagande
Hur går då en förlossning i Teamfödsels regi till? Det handlar om att göra regelbundna avstämningar med den födande och dennes partner, informationen skrivs upp på en strukturerad whiteboardtavla. Målet är bättre kommunikation mellan både den födande kvinnan och vårdpersonalen, och mellan vårdpersonalen där såväl barnmorskor, undersköterskor som läkare kan bistå under en förlossning.
För att följa upp arbetet används data från hälsoregister, och enkäter görs med vårdpersonal vid fyra tillfällen och den som har fött svarar på en enkät.
– Vi märker redan nu att arbetssättet tas emot positivt av personal och födande, som uppgett att de känt sig mer delaktiga i sin vård. Personcentrerad vård och patientsäkerhet kan förbättra kvaliteten på förlossningsvården, så att ännu fler mammor och barn mår bra efter födseln. Detta gagnar såväl dem som deras familjer, eftersom man vet att en positiv förlossningsupplevelse har hälsofördelar även på lång sikt, säger Frida Viirman.
