GMMP: Global backlash syns i världens medier

Global Media Monitoring Project (GMMP) granskar kvinnors deltagande och synlighet i världens medier och i förra veckan presenterades resultaten för 2025. I samband med att studien presenterade några av de viktigaste resultaten – hela studien kommer att presenteras i november – förklarade grundaren av det kvinnofokuserade medieföretaget The Persistent och moderator Francesca Donner att hon var besviken över att fortfarande behöva tala om frågan.
– Inte mycket har förändrats, sade hon och hänvisade till att det i år har gått 30 år sedan Pekingplattformen antogs där kvinnor och media är en av tolv prioriterade områden. 1995 gjordes den första studien och sedan dess har projektet räknat på kvinnor i medier vart femte år.

I årets studie har 90 länder deltagit – forskare, journalister och volontärer har räknat på kvinnor och deras roll i medier – sammanlagt har nästan 30 000 nyheter granskats. Sammanfattningsvis kan man säga att utvecklingen mot mer jämställda medier har planat ut. 

Agneta Söderberg Jacobson, senior rådgivare och genderexpert på Medieinstitutet Fojo har följt GMMP-projektet i många år, inledningsvis som volontär tillsammans med andra från civilsamhället och i år är hon nationell koordinator för GMMP Sverige då Medieinstitutet Fojo har tagit över ansvaret för projektet från Institutionen för journalistik, media och kommunikation vid Göteborgs universitet som tidigare har lett den svenska delen av studien som kommer att presenteras senare i år. 

– Det är spännande och stimulerande att vara med och bidra till ett globalt projekt som har haft så stor betydelse när det gäller medvetenheten om jämställdhet i media. GMMP citeras och refereras till i massor av olika sammanhang världen över. Det är den enda stabila referenspunkt som finns för att kunna följa utvecklingen inom det här området över tid i så många länder. Tack vare GMMP har vi en tydlig bild av hur otroligt långsamt utvecklingen går när det gäller kvinnors deltagande och synlighet i nyhetsmedia. Undersökningen levererar data och analys som kan användas både i påverkansarbete, inom forskning och i utbildning, säger Agneta Söderberg Jacobson i en kommentar om varför GMMP är viktig. 

Vilka är de viktigaste förändringarna i 2025 års siffror jämfört med tidigare år? 
– Det mest slående är väl stagnationen, och att delar av nyhetsflödet också har en minskning av andelen kvinnor. När det gäller kvinnors synlighet som experter till exempel, har andelen sjunkit från 24 procent till 23 procent åren 2020–2025. Det är visserligen en liten nedgång, men den går i linje med den globala backlash mot genus och jämställdhet som vi ser, säger hon. 

Är det något som förvånar dig?
– Inte egentligen, utvecklingen fortsätter att snigla sig fram. Andelen kvinnor och flickor som syns och hörs i nyhetsmedia globalt har visserligen ökat, men bara med en procentenhet, och från en låg nivå, från 25 procent till 26 procent. De första åren efter att GMMP startade 1995 så gick utvecklingen något snabbare, men om vi tittar på de senaste 15 åren så har andelen kvinnor bara ökat med 2 procentenheter, säger Agneta Söderberg Jacobson.

Under presentationen i förra veckan lyfte flera talare backlash mot jämställdhet och genus, hur avspeglas det i 2025 års siffror?
– Det är en intressant karta som ritas upp i årets GMMP. På fyra kontinenter har kvinnors synlighet minskat – Mellanöstern, Asien, Karibien och Europa – under perioden 2020–2025. Mellanöstern har det största tappet, 5 procentenheter, från 19 till 14 procent. I de övriga fyra ser vi en svag positiv trend, förutom i Nordamerika, som är den stora bubblaren, med 13 procentenheter upp. Ingen hade väl väntat sig en sådan utveckling,  säger Agneta Söderberg Jacobson.

Vad gäller antalet kvinnor i press, tv och radio är Nordamerika alltså betydligt bättre än Europa och har blivit 13 procentenheter fler sedan 2020 medan Europa har tappat en procentenhet. Josefine Jacobson, internationell utredare på Jämställdhetsmyndigheten, menar att det kan handla om att allt fler journalister i Nordamerika utgörs av kvinnor:

– Siffrorna från Nordamerika är nästan ironiska med tanke på den politiska utvecklingen i USA på senare år, med ledande politikers anti-woke-retorik och journalister som förlöjligas och portas. I den kontexten är det otroligt glädjande att kvinnors representation i nyhetsmedierna går starkt framåt. 

Det är svårt att säga vad detta egentligen beror på, men en möjlig delförklaring skulle kunna vara att andelen kvinnor inom journalistyrket växt, och att fördelningen mellan kvinnor och män inom skrået nu är i princip jämlik med 49 procent kvinnor. Data från GMMP och även andra undersökningar, visar att kvinnliga reportrar är mer benägna att använda kvinnor som källor i sin journalistik, säger hon.

Hur kan man summera utvecklingen som har skett på de 30 år som har gått sedan Beijing?
– Det har skett en viss positiv utveckling, men jämställdhet i nyhetsmedierna förstås fortfarande inte av alla och tenderar inte att prioriteras av mediehus eller beslutsfattare, säger Josefine Jacobson som förklarar att det krävs tydliga mål och långsiktighet för att förbättra jämställdheten såväl inom medier som vad medierna producerar eller publicerar:
– Det krävs ett systematiskt och långsiktigt arbete mot tydliga mål för att främja jämställdhet inom både organisationer och nyhetsinnehåll.
– Beslutsfattare kan införa krav på könsuppdelad statistik för medieområdet i likhet med Frankrike, vilket också skulle förbättra Sveriges möjligheter att återrapportera utifrån EU:s tre medieindikatorer. 
– Journalistutbildningarna bär också ett ansvar för att förankra vikten av dessa frågor hos sina studenter. Obligatorisk kurslitteratur om medier och jämställdhet är en väg framåt.

Maria Edström, lektor i journalistik och tidigare koordinator för GMMP i Sverige varnar också för att ett demokratiskt underskott i världen riskerar att förvärra läget: 
– Fler länder behöver engagera sig i GMMP och se till att data samlas in. Att bara +90 länder deltagit i år är oroande ur demokratisynpunkt: inte sedan 2005 har det varit så få länder som deltagit, därför får vi nu inte hela bilden av vem som kommer till tals i nyheterna.