Strypvåld ger inte alltid yttre skador – mord kan missas

I regeringsuppdraget till Rättsmedicinalverket har det ingått att kartlägga och sammanställa den kunskap som finns kring strypvåld, även när strypvåldet förekommer i ett sexuellt sammanhang. Inom uppdraget har Rättsmedicinalverket genomfört en konferens om strypvåld för rättsväsendets myndigheter, sammanställt en kunskapsöversikt om skador och risker vid strypvåld liksom genomfört en kartläggning av strypvåld och skador som orsakas av det. På tisdagen redovisade Rättsmedicinalverket uppdraget.

En av de uppseendeväckande slutsatserna som Rättsmedicinalverket drar är att dödsfall till följd av strypning kan ha skett även då det inte finns yttre skador. Rättsmedicinalverket har kartlagt skador vid strypvåld, såväl dödligt som icke-dödligt strypvåld, mellan 2003–2022. I studien omfattas alla fall av dödligt strypvåld under tidsspannet, 139 stycken, liksom alla fall av icke-dödligt strypvåld under 2022, 617 fall. Studien visar dels att icke-dödligt strypvåld sker med händer i 96 procent av fallen medan det dödliga strypvåldet utövas med såväl snara som med händer i ungefär lika stor utsträckning. 

Mord kan missas utan obduktion

Dödligt strypvåld leder alltså inte alltid leder till yttre skador – enligt kunskapsöversikten saknades yttre skador i upp till 16 procent av fallen. I den svenska studien med fall från Rättsmedicinalverkets databas saknades det yttre skador eller tecken på strypvåld i sju procent av de dödliga fallen. Det innebär att mord, eller dråp, kan ha missats, om en rättsmedicinsk obduktion inte har gjorts. Och även när det gäller icke-dödligt strypvåld kan detta ske utan yttre synliga skador på den utsatta, en dryg tredjedel hade inga synliga skador. Det innebär att rättsväsendet behöver höjd kunskap liksom att förundersökningar i fall av icke-dödligt strypvåld behöver förbättras för att bevisa att en våldsutsatt har utsatts för just strypvåld. 

– Strypning med dödlig utgång lämnar ofta synliga skador, men inte alltid. Förekomst av dödsfall till följd av strypning utan yttre skador visar att frånvaro av observerbara fynd inte utesluter att strypvåld utövats. Med andra ord: avsaknad av synliga fynd räcker inte som bevis för att det strypvåld som utövats inte varit av allvarlig art, säger Brita Zilg, överläkare och specialist i rättsmedicin och en av forskarna bakom studien.

Stärkt dokumentation viktigt

För att råda bot på detta krävs det i förundersökningar vid misstanke om icke-dödligt strypvåld att den våldsutsatta frågas om graden av medvetande vid övergreppet. Dessutom behöver dokumentationen och bilder av eventuella skador hålla hög kvalitet, händelseförloppet måste beskrivas i detalj, liksom innehålla rättsintyg från Rättsmedicinalverket.

–  Vår bild är att strypvåld är en angelägen fråga som yrkesverksamma inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården och andra aktörer som har i uppdrag att verka brottsförebyggande behöver förstärkt kunskap om, vilket vårt arbete med uppdraget har bidragit till. Ett fokus på förbättrad dokumentation och underlag tror vi kommer att höja kvaliteten i förundersökningar och förbättra möjligheten att i ett rättsligt sammanhang bedöma våldsformen, säger Elias Palm, överläkare och chef för Rättsmedicinalverkets rättsmedicinska avdelning.

Upprepat strypvåld kan ge skador på lång sikt

Ett resultat från kunskapsöversikten, som utgår från vetenskaplig internationell litteratur, är att det är svårt att veta exakt när en strypning blir livshotande. Däremot råder det konsensus inom svensk rättsmedicin att medvetslöshet ett tydligt tecken på att gränsen har överskridits och att strypningen har övergått till ett livshotande tillstånd. Detta då medvetslöshet innebär att blodcirkulationen till hjärnan har störts som en konsekvens av strypningen. Dessutom tyder mycket på att det är farligt att utsättas för icke-dödlig strypning, också i de fall de inte ger direkta märkbara skador. 

–  Utöver att strypning kan vara livshotande finns det vissa studier som indikerar att upprepad strypning kan påverka hjärnfunktionen på längre sikt. Kunskapsläget inom detta område är dock fortfarande osäkert och kräver ytterligare forskning, säger Eva Rudd, överläkare och specialist i rättsmedicin och en av medarbetarna bakom kunskapsöversikten.

Strypning alltid riskfyllt

Den 27–28 augusti arrangerade Rättsmedicinalverket en konferens om strypvåld, ”Strypvåld – risker, skador och juridiska perspektiv”, med deltagare från rättsväsendet liksom aktörer inom hälso- och sjukvården och civilsamhället. Enligt Rättsmedicinalverket ledde konferensen till flera insikter, bland annat vikten av ett ökat samarbete och kunskapsutbyte mellan lika aktörer som jobbar med frågan. 

– En avgörande insats är att förse unga med kunskap som gör att de förstår att strypning, även när det förekommer i ett sexuellt sammanhang med samtycke, är riskfyllt och kan dels få allvarliga konsekvenser för den som utsätts, dels medföra straffrättsliga åtgärder för den som utsätter någon för strypning, säger Jenny Kvarnholt, generaldirektör vid Rättsmedicinalverket.

Normalisering kritiseras 

Strypning i sexuella sammanhang har blivit vanligare och uppmärksammades bland annat i Uppdrag granskning 2023 där unga berättade att så kallat ”strypsex” blivit norm. Normaliseringen av strypvåld i samband med sex är samtidigt kraftigt ifrågasatt. I en debattartikel från 2023 argumenterade Unizon, Kvinnliga läkares förening liksom poliser och advokater att ordet strypsex inte borde finnas: ”Strypning är inte sex, det är en dödlig våldshandling” skrev de i artikeln, liksom att förekomsten av icke-dödliga strypgrepp ”är en stark varningssignal för att någon kan komma att använda dödligt våld”.

Samma år publicerade Jämställdhetsmyndigheten en rapport tillsammans med Mittuniversitetet och Karolinska institutet som visade att strypning är det näst vanligaste tillvägagångssättet vid dödligt våld i nära relationer. Rapporten visade också att risken för unga kvinnor i åldern 15–25 år att dödas genom strypning är dubbelt så hög jämfört med kvinnor som är äldre än 25 år. Samtidigt finns det bristande kunskap om strypning inklusive strypning inom både sjukvård och rättsväsende. Det var för att råda bot på det som regeringen gav Rättsmedicinalverket i uppdrag att förstärka kunskapen kring strypvåld i mars 2024.  

– Det här uppdraget till Rättsmedicinalverket är ett viktigt led i arbetet med att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Ökad kunskap om strypvåld ger polis och åklagare bättre förutsättningar att utreda och lagföra den här typen av brott. Att fler brott klaras upp är avgörande för att förebygga och förhindra mäns våld mot kvinnor, sade justitieminister Gunnar Strömmer då.