
Trots att var fjärde bröstcancer som diagnosticeras drabbar en kvinna över 75 år kallas kvinnor över 74 år inte till mammografi. Nu under oktober, som är den internationella månaden för bröstcancer, uppmanar både Bröstcancerförbundet och Cancerfonden att åldersgränsen för screening ska höjas till 84 år.
Enligt Bröstcancerförbundet skulle en höjd övre åldersgräns från 74 till 84 år för mammografi innebära att dödligheten i bröstcancer skulle minska med 31 procent bland äldre kvinnor. Att fortsätta screena fram till 84 års ålder efterfrågas inte bara av kvinnor i åldern 65–89 år, det skulle också vara kostnadseffektivt ur såväl ett hälso- och sjukvårds- som ett samhällsperspektiv.
– Alldeles för många av våra äldre medlemmar berättar om svårigheter att få remiss till mammografi, till och med när de själva upptäckt en knöl. Det är inte rimligt att sluta kalla till mammografi samtidigt som fler äldre dör av sin bröstcancer, säger Susanne Dieroff Hay, ordförande i Bröstcancerförbundet.
Risk ökar med stigande ålder
Samtidigt som risken för bröstcancer ökar med stigande ålder är det något många inte känner till – enligt Bröstcancerrapporten 2025 känner 62 procent av kvinnorna över 65 år inte till detta.
Även om den stora majoriteten som drabbas av bröstcancer är kvinnor kan även män, liksom icke-binära och transpersoner drabbas av cancerformen. Under 2023 fick 9 566 personer bröstcancer, och samma år avled 1 376 kvinnor av det. Drygt en fjärdedel av all cancer hos kvinnor utgörs av bröstcancer, 26 procent. Och av de som avled av bröstcancer under 2023 var 58 procent 75 år eller äldre.
I dagsläget kallas alla kvinnor i åldern 40–74 år till regelbunden screening, och omkring två tredjedelar av alla cancerfall i den åldersgruppen upptäcks via mammografi. Medan dödligheten i bröstcancer har sjunkit kraftigt bland kvinnor upp till 74 år har dödligheten bland kvinnor äldre än så knappt förändrats, och dödligheten i bröstcancer är dubbelt så hög bland kvinnor i åldrarna 75–84 år som för kvinnor i åldrarna 65–74.
Senare upptäckt utan mammografi
Skälet till detta är enligt Bröstcancerförbundet tidpunkten för upptäckt. Bland kvinnor över 75 år upptäcks bröstcancer i ett senare skede, och deras tumörer har hunnit bli större som en konsekvens av att de inte längre kallas till mammografi. Därför vill Bröstcancerförbundet att Socialstyrelsen ser över sina rekommendationer, och att kvinnor kallas även efter dagens gräns.
Även Cancerfonden uppmanar till en översyn av åldersgruppen som kallas till mammografi:
– Vi lever längre och är friskare högre upp i åldrarna. För många är 74 ingen ”ålder” längre. Ändå är det då kvinnor stryks från mammografiprogrammet, trots att vi vet att vissa kvinnor kan ha en fortsatt risk att utveckla bröstcancer även senare i livet, säger Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare på Cancerfonden i ett pressmeddelande.
Hon pekar på att det har gått tre år sedan Socialstyrelsen senaste såg över sina rekommendationer för screeningprogrammet och att utvecklingen går snabbt:
– Under den tiden har teknikens utveckling gått i en rasande fart och öppnat upp för nya möjligheter där fler liv kan räddas, vi ser därför att det finns anledning att se över programmet på nytt, så att ingen med kvarstående risk att utveckla cancer ska behöva fasas ut ur screeningprogrammet, säger Ulrika Årehed Kågström.
Underrepresenterade i studier
En annan problematik som kan förvärra prognosen för äldre kvinnor är att de inte alltid får den rekommenderade behandlingen trots att de har god hälsa i övrigt. Dessutom är äldre ofta underrepresenterade i kliniska studier. Därmed kan det saknas siffror på hur effektiv behandlingen är på äldre kvinnor vilket i sin tur kan påverka valet av behandling.
Samtidigt kan det också bli enklare att upptäcka tumörer i bröstet på äldre – detta på grund av bröstens körtelvävnad ofta blir mindre tät i stigande ålder. Detta gör det enklare att se tumörer via mammografi – och det är svårt att upptäcka tumörer på personer med tät vävnad oavsett ålder.
Omkring 40 procent av kvinnorna i åldern 40–74 år i Sverige har tät körtelvävnad eller täta bröst som det också kallas, och cirka tio procent har mycket täta bröst. Den täta körtelvävnaden gör det svårare att upptäcka eller urskilja en cancertumör på en mammografibild, och denna grupp bör enligt Bröstcancerfonden genomgå ytterligare undersökningar för att en cancertumör inte ska missas.
Bröstcancer
Oktober är den internationella månaden för bröstcancer, då cancerformen uppmärksammas och insamlingar till bröstcancerforskning görs genom rosa bandet som Bröstcancerförbudet har sålt sedan 1994.
Bröstcancerförbundet ställer i Bröstcancerrapporten 2025 tre krav:
- Att åldern för screening av bröstcancer höjs till 84 år enligt Socialstyrelsens rekommendationer.
- Att regionerna inför ett system där kvinnan från 75 års ålder själv får bestämma om hon ska fortsätta kallas till mammografi eller inte.
- Att Socialstyrelsen utgår ifrån det aktuella kunskapsläget när de bedömer nyttan av screening.
Bröstcancerförbundet har gett Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi i uppdrag att göra en hälsoekonomisk analys för att beräkna kostnader och vinster med att höja åldersgränsen för mammografi. I sin analys har institutet tagit hjälp av en bröstonkolog och kommit fram till att det skulle innebära tydliga hälsovinster att erbjuda kvinnor i åldern 75–84 år mammografi. Detta då dödligheten vad gäller bröstcancer skulle minska med 31 procent för de kvinnor i åldersgruppen som skulle undersöka sig, och med 26 procent i hela åldersgruppen. Det motsvarar att 76 dödsfall per år i åldersgruppen skulle förhindras.
Bröstcancer kan delas in i olika sjukdomsstadier:
▪ In situ kallas det som är ett förstadium till bröstcancer, då cancern ännu inte kan spridas. De flesta har inga symtom på i här stadiet men den kan ibland upptäckas med hjälp av mammografi.
▪ Första stadiet är när cancern växer i bröstet men då tumören ännu inte har blivit större än två centimeter, vilket oftast är för litet för att upptäckas genom att känna på bröst och armhålor, men cancern kan upptäckas vid mammografi. Vid det här stadiet har cancern ännu inte spridits till lymfkörtlarna i armhålan.
▪ Vid andra stadiet är tumören mellan två till fem centimetern och cancern kan ha spridit sig från bröst till lymfkörtlar i armhålan.
▪ I det tredje stadiet är tumören större än fem centimeter eller så har cancern vuxit in i hud eller bröstkorg, samt kan ha spridit sig till flera lymfkörtlar i armhålan.
- I det fjärde stadiet sprider sig cancern till andra delar av kroppen och bildar nya cancertumörer, så kallade dottertumörer eller metastaser. Dessa metastaser kan exempelvis finnas i skelett, lungor och lever. Omkring 3–4 procent av all bröstcancer upptäcks inte förrän den har nått det fjärde stadiet.
Tät bröstvävnad:
40 procent av kvinnorna i åldern 40–74 år i Sverige har tät körtelvävnad eller täta bröst som det också kalla, och cirka tio procent har mycket täta bröst. Den täta körtelvävnaden gör det svårare att upptäcka tumörer vid mammografi och enligt Bröstcancerförbundet bör dessa erbjudas ytterligare undersökningar.