Sveriges Stadsmissioner: Fattiga får det allt svårare

Sveriges Stadsmissioner lanserade nyligen sin årliga Fattigdomsrapport i ett direktsänt riksdagsseminarium tillsammans med Socialdemokraterna och Moderaterna. Den forskningsbaserade rapporten lyfter att villkoren för de allra fattigaste i landet har blivit allt sämre sedan 2021. I synnerhet har de allra fattigaste som i är behov av försörjningsstöd fått det allt svårare att klara sig. 

Enligt en undersökning av Statistiska Centralbyrån lever 698 000 svenskar i materiell och social fattigdom, något som beskrivs som att till exempel ”inte ha råd med näringsriktig mat varannan dag, två par skor eller tillräcklig uppvärmning av bostaden”. Det är dubbelt så många som 2021 och 60 000 av dessa är barn.

”Högt mänskligt lidande”

Fattigdomsrapporten baseras också på den forskning som Sveriges Stadsmissioner bedriver och organisationen menar att fattigdomen har lett till att det så kallade samhällskontraktet mellan stat och individ i Sverige håller på att lösas upp. I takt med ett ökat utanförskap ersätts också tilliten av misstro och uppgivenhet.

– Det är helt enkelt inte tillräckligt tillgängligt för att komma åt försörjningsstöd i dag, sade Jonas Rydberg, generalsekreterare för Sveriges Stadsmissioner och hänvisade till den forskning som bedrivs av dem på Maria Cederskiölds högskola i Stockholm. Detta menade han också skapar ”ett väldigt högt mänskligt lidande.” 

Tobias Gissberg Knutsson som arbetstränar på en av Sveriges Stadsmissioners verksamheter berättar i en intervju i rapporten om sin situation: ”Det känns som att deras uppdrag är att hitta på, att hitta varför de inte ska betala ut – inte vad du behöver för hjälp.”

En annan av de intervjuade är den deltidsanställda undersköterskan Diana Yassine som berättar att hon inte längre ansöker om ekonomiskt bistånd, fastän hon har varit berättigad. Orsaken är att hon kände sig illa behandlad av socialtjänsten. ”Pengarna är alltid slut sista veckan i månaden”, konstaterar hon i den teaser som Stadsmissionen släppte i samband med rapportutsläppet. 

Behöver få mat på bordet

Enligt Sveriges stadsmissioner är det många som får ett avslagsbeslut på sin ansökan om försörjningsstöd, även personer som skulle haft rätt till sådant stöd, som exempelvis Diana Yassine.

Dessa kallas för icke mottagare i rapporten som pekar på att socialtjänsten samtidigt återbetalar stora belopp avsedda för försörjningsstöd till staten. 18 procent av Sveriges Stadsmissioners besökare är just icke mottagare. Allt fler människor besöker deras verksamheter för att få mat på bordet och många av deras verksamheter fokuserar just på maten.

– Vi ser helt enkelt att fattigdomen ökar i Sverige, sade Jonas Rydberg som också ansåg att det är ovärdigt att så många i Sverige har behov av hjälp med något så grundläggande som mat. 

En första linjens socialtjänst

Rapporten lägger stort fokus på den bidragsreform som består av tre delrapporter som kommer att läggas fram under våren 2026.

Lågkonjunkturen, höga matpriser och ökad arbetslöshet har orsakat den ökande fattigdomen som dessutom alltså förvärras av att det sociala skyddsnätet sviktar. Under seminariet ställdes frågan vem det sociala skyddsnätet är avsett för eftersom allt fler människor hamnat utanför det. 

När det sker är det i stället civilsamhällets organisationer som har fått rycka in som en första linjens socialtjänst. De anlitas ofta för hjälp med ansökan om ekonomiskt bistånd samt med socialtjänsten. Civilsamhället har också tagit sig an uppgiften att återupprätta tilliten till samhället för människor i utanförskap. Det är inte så det ska vara menade Jonas Rydberg:

– Människor i ekonomisk utsatthet ska inte behöva gå till civilsamhället för, att få sina basala behov tillgodosedda, sade han.

Fattigdomen slår hårdast mot barnen

Tim Holappa, universitetslektor i förvaltningsrätt vid Uppsala Universitet föreläste under seminariet om hur fattigdomen i synnerhet drabbar barnen när socialtjänstens krav och villkor medför att deras föräldrar hamnar utanför det yttersta skyddsnätet.

– Krav och villkor väger ofta tyngre än barns rättigheter och behov, sammanfattade han läget. 

Att inte ha sökt ett visst antal jobb eller att inte ha deltagit i en anvisad aktivitet kan leda till att ansökan om ekonomiskt bistånd avslås. I den situationen kan man ansöka om nödhjälp i stället vilket kan vara mycket svårt. Majoriteten av barnen i hushåll med ekonomiskt bistånd har utrikes födda föräldrar förklarar Ellen Ragnartz på Sveriges Stadsmissioner:

– Förslagen om bidragstak och sänkning av försörjningsstödet kommer därmed att drabba hushåll med många barn .

Sveriges Stadsmissioner menar att det är stor risk att Barnkonventionens skrivning om att alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter inte uppfylls när barnfamiljer lämnas utan ekonomiskt och annat stöd. 

Sveriges Stadsmissioner kritiserar aktivitetskravet som är kopplat till försörjningsstödet och menar att en rättighet inte ska villkoras. Organisationen anser att basala rättigheter som mat, bostad och sysselsättning först måste vara tillgodosedda och tilliten till staten återupprättad innan andra krav kan ställas på en individ som är beroende av ekonomiskt bistånd.

Från välfärdsstat till välgörenhet

Det är således den successiva utvecklingen från välfärdsstat mot välgörenhet som oroar civilsamhället. Ingen som deltog i seminariet sade sig vilja ha denna utveckling.

– Fler barn kanske äter mer mat på måndagar efter helgen. Eller på fredagar före helgen, sade Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), kommunstyrelsens ordförande i Malmö (S) men som under seminariet representerade Sveriges kommuner och regioner (SKR).

SKR följer antalet vräkningar och ärenden hos Kronofogden. De läser rapporter från föreningslivet om att unga kan ha svårt att betala avgifter eller utrustning för att kunna delta i organiserad idrottsverksamhet.

Noria Manouchi, riksdagsledamot (M) och gruppledare i socialutskottet, sade att man redan utifrån den nya socialtjänstlagen har infört åtgärder som ska minska både social och materiell fattigdom, och en del av åtgärderna är förebyggande:

– Rätten till ekonomiskt bistånd är ju reglerad i lagstiftningen, i socialtjänstlagen, och den lagen ska ju kommunerna följa och det förväntar vi oss som lagstiftare att kommunerna gör, sade hon.

Vill göra det enklare leva i Sverige

På frågan om hur den föreslagna bidragsreformen bidrar till att råda bot på fattigdomen svarade Noria Manouchi att regeringen har infört ett fritidskort som blivit åtkomligt för 200 000 barn under hösten. Vidare sade hon att regeringen satsar på arbetsförmedlingen, på arbetsmarknadsutbildningar och etableringsjobb för att få människor att gå från bidrag till arbete. Hon underströk att det skulle löna sig att gå från bidrag till arbete:

– Vi kommer att göra att det ska bli enklare att leva i Sverige, sade Noria Manouchi.

Fredrik Lundh Sammeli (S), vice ordförande i socialutskottet menade å andra sidan att det görs för lite i dag, och han hoppades att den bidragsreform som läggs fram under våren 2026 verkligen skulle beakta den kritik som riktats mot den.

– Verkligheten är, att det görs för lite inom det här området. Att skära ner bidrag skapar desperation, sade han.

”Har gjort Sverige fattigare”

Han menade också angående de arbetsmarknads- och socialpolitiska åtgärder som Noria Manouchi hade räknat upp inte kommer att leda till mindre arbetslöshet eller minskad fattigdom.

– Vi har hundratusen flera arbetslösa i dag, närmare en halv miljon. Vi har en fattigdom som närmast fördubblats under de senaste åren. Det är väldigt tydligt att det är regeringens politik som du räknar upp inte har bidragit till att föra människor närmare arbete utan att det har gjort Sverige fattigare, sade Lundh Sammel.

Utöver kritik mot aktivitetskravet för att få försörjningsstöd riktar Sveriges Stadsmissioner också kritik mot det så kallade kvalificeringskravet – det vill säga att man ska ha bott i Sverige ett antal år för att ta del av välfärden – liksom mot bidragstaket. Sveriges Stadsmissioner med flera aktörer i civilsamhället anser att sådana åtgärder försvagar det yttersta skyddsnätet.

– Det har aldrig varit mer lönsamt, att arbeta som i dag. Sverige har haft en exceptionell utveckling av standard under 30 år medan bidragen har gröpts ur, betonade Jonas Rydberg i slutet av panelsamtalet som modererades av journalisten och författaren Parisa Amiri.