Utseendefokus drar ner en annars kaxig och djärv bok

Jag börjar läsa ovetandes om vad som väntar mig. Jag har sett Julia Frändfors intervjuas på Nyhetsmorgon tidigare i höstas om den nya boken Det gör bara ont i början, men innehållet som sådant har jag inte läst på i förväg. 

En käftsmäll kommer direkt – en symbolisk sådan – för Frändfors smeker ingen medhårs. Inte mig, och inte heller sig själv. Om jag har gått runt i en dimma i tjugo år är detta väckarklockan som jag har behövt sedan dess. Ja, bättre sent än aldrig tänker jag. 

Livsråd levereras med kärlek och humor

Här kommer livsråden, ett efter ett. Alla kvinnor, ja unga kvinnor kan tilläggas, som tycker synd om sig själva, utan att exakt veta varför bör sluta med det nu! Sluta klaga och gör något åt saken, annars – skyll dig själv. Det handlar om att växa upp. Skrivet med sarkasm, allvar, kärlek, humor – och mycket självironi kommer det, ja faktiskt, himla bra råd hur man kan må bättre och få det livet man vill ha. 

I ett kapitel outar hon sin pappa som aldrig funnits där. Vad jag vet har hon en podd som heter ”Daddy issues” där hon förbannar sin frånvarande pappa. Det är ganska hårda, och utelämnande ord. I ett annat kapitel, som jag för övrigt tycker är det bästa, är hur mycket det tar emot och gör ont i början i olika situationer. Som att börja träna eller att komma över en destruktiv relation. 

Det inger mycket hopp – för som hon säger att ”det gör bara ont i början”, som även är bokens titel, går smärtan över sedan. Stå ut – det går över! Ja det är så, och det behöver man påminna sig själv om ibland. Och det är faktiskt aldrig någon som har sagt det till mig. Det är hon, först nu, som säger det. Tacka aldrig nej – okej, jag fattar. Då missar man massa bra saker. Okej att man bränner ut sig, men det är det väl värt. Man ångrar bara det man inte gjorde, som det sägs. 

Att ha is i magen

Frändfors skriver mycket om dejtingtips, hur man slutar vara en ofrivillig singel. Sitt inte hemma i teve-soffan och ät chips en fredagskväll. Lajka så många du kan på Tinder. Sänk kraven. Ha långt hår och blek tänderna – ingen snubbe vill ha en korthårig tjej med gula tänder. Och viktigaste av allt – var en isprinsessa. Ice Queens vinner alltid. Det vill säga, spela spelet iskallt – ha is i magen och verka svår och ointresserad. 

Glöm vad tjejkompisarna säger efter fyra öl på sunkhaket om att messa fyra gånger om dagen. Radera hans nummer helst, så vinner du spelet. Hm, ja det beror väll på vilken snubben är, skulle jag vilja tillägga. Men ett råd hon ger är livsviktigt: ”Du ska springa långt åt helvete om du får en kille med ångest, speciellt om du har samma problematik”. Det är ett av de bästa råd någon har gett till mig. Många har erfarit det allt för många gånger. Men det är lättare sagt än gjort, och jag hade önskat att hon gjorde en djupare analys av detta. 

Fokus på utseende drar ner

Gör abort utan dåligt samvete, blek tänderna, träffa yngre killar för de har lägre krav, tänk på utseendet, ha en snygg kropp och spara ut håret. Ja, här tar det emot för mig. Hur feministiskt är dessa budskap om att vara så snygg som möjligt? Har vi inte fått nog av att tjejer ska vara fina och söta? Nej, här är Frändfors ute och cyklar och tar ett stort kliv bakåt. Tyvärr tar dessa ”tips” död på de som är bra. Och humorn, dödar det tragiken eller fastnar skrattet i halsen? Tyvärr är det senare resultatet. 

Det är kaxigt, det är djärvt. Råden tydliga och handfasta. Lyckas hon leverera? Ja. Och nej. För att ta till sig råden behöver man känna igen sig med liknande erfarenheter som hon. Det gör jag mestadels inte. Igenkännings-faktorn faller bort. Frändfors och jag är ganska olika. Livet är till 90 procent lidande skriver hon. Ja, det är sant. Problemen kommer hela tiden – är det inte det ena så är det något annat. Jag tror lösningen på detta är att sänka kraven. Frändfors tuffa uppväxt har lett till revanschlust. Hon har lyckats få revansch – hon har gjort karriär och dragit in pengar. Det är inspirerande och den infallsvinkeln i den här boken har hon lyckats med.