Från jämställdhet och mångfald till mer fokus på nationalism. Så har styrningen av public service förändrats mellan 2012 och 2024. Det visar en ny studie från Örebro universitet.
Tidigare uppdrag för public service om jämställdhet och mångfald har i stor utsträckning tonats ner, och styrningen av public service har också i allt högre grad blivit en politisk stridsfråga. Det visar en ny studie från Örebro universitet.
– Vi ser ett tydligt skifte där jämställdhet och mångfald tonas ned samtidigt som uppdraget blir mer nationalistiskt, säger Maria Jansson, professor i genusvetenskap, som tillsammans med sin forskarkollega Jono Van Bell har analyserat statliga utredningar och propositioner om svensk public service mellan 2012 och 2024.
Förmedla ”svensk verklighet”
En av de slutsatser som kan dras från studien är alltså att den politiska styrningen av public service i Sverige går i en mer nationalistisk riktning och forskarna lyfter bland annat förändringar som Tidöregeringen vill se angående public service som innehär ett skifte från den tidigare linje som det funnits mer eller mindre konsensus kring.
Skillnaden syns dels i att jämställdhetsuppdraget har strukits, dels i nya formuleringar som public service nu ska ”spegla hela befolkningen”, till skillnad från den tidigare formuleringen som löd ”spegla förhållanden i hela landet och den variation som finns i befolkningen”.
– Det kan tyckas vara en petitess, men tillsammans med andra skrivningar om att public service ska förmedla ”svensk verklighet” och ”svenska perspektiv” så är det en ganska dramatisk förändring som vi tolkar som att politikerna vill använda public service för att skapa svenskhet, snarare än att spegla publiken i dess mångfald, säger Maria Jansson.
”Frågorna har lägre prioritet”
Forskarna menar också att mångfald och inkludering som fanns i tidigare styrning är på väg bort till fördel för vad de beskriver som en mer nationalistisk inriktning.
– Jag har sett liknande strykningar av uppdrag som rör jämställdhet och mångfald även på andra områden och tolkar det som en del av en större strategi där jämställdhets och mångfaldsreformer som kvinnorörelser och andra aktörer kämpat för under mycket lång tid stryks. Formuleringar hänvisar ofta till tekniska skäl, men den politiska signalen är att frågorna har lägre prioritet, säger Maria Jansson som alltså menar att utvecklingen i den svenska mediapolitiken är en del av en bredare politisk utveckling.
– Våra resultat visar att det har skett ett skifte även i hur man ser på jämställdhet och mångfald och att de här förändringarna hänger samman med en nationalistisk riktning på politiken, säger Maria Jansson.
Svensk mediapolitiks utveckling 2012–2024
Svensk public service består av Sveriges Radio (SR), Sveriges Television (SVT) och Sveriges Utbildningsradio (UR). Du kan ta del av Maria Janssons och Jono Van Belles vetenskapliga artikel The politics of constructing television audiences: Diversity, equality and inclusion in Swedish media policy, om den svenska mediapolitikens utveckling här.
