FN:s kommitté mot rasdiskriminering (Cerd) kritiserar Sveriges så kallade säkerhetszoner som anses kunna utgöra rasprofilering, och att åtgärden kan bryta mot internationell rätt. Kommittén understryker också att flera sårbara grupper riskerar att utsättas för diskriminering.
Under fredagen den 5 december presenterade kommittén sin senaste rapport där man riktar hård kritik mot de så kallade säkerhetszonerna (som även kallas visitationszoner). Det är områden som infördes i april i år, där polisen får kroppsvisitera och genomsöka fordon utan konkret misstanke. Regeringen införde dessa zoner för att mer effektivt kunna bekämpa skjutningar och sprängningar inom kriminella miljöer.
FN:s kommitté mot rasdiskriminering menar att dessa zoner kan vara rasprofilerande och att åtgärden kan bryta mot internationell rätt. Kommittén riktar också kritik mot att det ger polisen möjlighet att genomföra visitationer, också på barn, utan att det finns en misstanke mot den enskilda. Enligt kommittén ökar det risken att barn från etniska grupper utsätts för rasprofilering. Kommittén uppmanar därför den svenska regeringen att se över lagen och ”förbjuda visiteringsoperationer när inget brott har begåtts”.
Säkerhetszoner är rasprofilerande
Cerd understryker också att flera sårbara grupper riskerar att utsättas för diskriminering: personer med afrikanskt ursprung, migranter och flyktingar. I en intervju med Svenska Dagbladet säger Cerds vice ordförande Gay McDougall att visitationszonerna är ”motbjudande och olagliga”.
– Man får inte plocka upp människor på gatan bara för hur de ser ut. Visitationszonerna bryter mot konventionen mot rasdiskriminering där Sverige är part, säger McDougall.
I FN-kommitténs rapport riktas även kritik mot andra förslag i Tidöavtalet, till exempel förslaget om skärpta krav för medborgarskap och ”bristande vandel” som skäl för att återkalla uppehållstillstånd, som man menar är diskriminerande mot grupper som till exempel muslimer, flyktingar, migranter, asylsökande, och personer med asiatisk och afrikanskt ursprung. Med denna kritik i beaktande uppmanas Sverige att göra en översyn av lagstiftningen och Tidöavtalet i syfte att garantera att lagar och förslag är i enlighet med internationella mänskliga rättigheter.
Dessutom uppmanas Sverige att införa jämlikhetsdata. Detta då kommittén anser att det är omöjligt att bedöma läget för muslimer, samer, romer och andra utsatta grupper i landet utan data uppdelad på etnisk eller etnisk-religiös tillhörighet.
”Så kallade FN-experter”
Migrationsminister Johan Forssell (M) värjer sig mot FN-kritiken i ett inlägg på X: ”Dessa så kallade ’FN-experter’ får säga vad de vill. Självklart behövs det mycket tydligare krav för att beviljas svenskt medborgarskap. Jag ser fram emot att den nya lagstiftningen snart träder i kraft”. Till Svenska Dagbladet säger Forssell: ”Jag delar inte bedömningen att sådana krav är diskriminerande. Det är fullt rimligt att ställa krav och ha höga förväntningar på den som kommer hit, och bosätter sig permanent i Sverige.”
Det var den 20–21 november som Sverige av FN:s kommitté för avskaffande av rasdiskriminering i Genève. Kommittén – som består av 18 oberoende experter från hela världen – har till uppgift att bevaka hur FN:s medlemsländer efterlever FN:s rasdiskrimineringskonvention som antogs av FN:s generalförsamling 1965.
Syftet med konventionen är att avskaffa alla former av rasdiskriminering, segregation och rasism genom att ålägga undertecknande stater att förbjuda och motarbeta rasistisk praktik, hets och organisationer, samt att garantera lika rättigheter för alla individer, oavsett ras, hudfärg, härkomst eller etniskt ursprung, i linje med FN:s grundprinciper om mänskliga rättigheter. Sverige undertecknade denna konvention 1966 och ratificerade den 1971.
Återkommande kritik
Sverige har under de senaste årtionden fått återkommande FN-kritik, bland annat gällande otillräckligt skydd för samers och romers rättigheter, inklusive brist på lagstiftning för fritt informerat samtycke (ILO 169).
FN har också haft synpunkter på rättsväsendet, däribland bristande utredningar och uppföljning av hatbrott och rasistiska trakasserier. Inom rättsväsendet finns även oro för diskriminering och övervakning, särskilt riktad mot svarta och bruna personer, vilket skapar misstro mot polisen.
Under de senaste 10–15 åren har FN lämnat skarpa rekommendationer mot bakgrund att många upplever att rasism blivit allt vanligare i offentlig debatt och vardagsliv, med ökad acceptans för rasistiska uttryck.
Cerd
Kommittén uttrycker oro över den senaste ändringen av polislagen, som ger brottsbekämpande myndigheter möjlighet att utse ”säkerhetszoner” och genomföra visitationer, inklusive av barn, utan konkret misstanke. Den uttryckte även oro över rapporterade fall av etnisk profilering som riktat sig mot personer med afrikanskt, asiatiskt och Mellanösternursprung. Kommittén rekommenderade att staten ser över sitt rättsliga ramverk för brottsbekämpning, inklusive diskrimineringslagen, för att uttryckligen förbjuda asprofilering och säkerställa att befogenheter för visitation utövas lagligt, icke-godtyckligt och utan diskriminering, baserat på rimlig misstanke och underkastade starka mekanismer för övervakning och granskning.
Kommittén välkomnar inrättandet av Sanningskommissionen för det samiska folket år 2021 för att granska historisk och pågående diskriminering och främja försoning, men uttryckte oro över att tre ledamöter som avgick i slutet av 2024 ännu inte har ersatts, trots att Sametinget har nominerat efterträdare. Kommittén uppmanade Sverige att stärka sitt stöd till kommissionen genom att tillsätta de tre vakanta platserna i samråd med Sametinget och säkerställa att kommissionen har tillräckliga mänskliga och ekonomiska resurser för att effektivt fullgöra sitt mandat.
Faktarutan är översatt av Chat Gpt men granskad av Fempers
