Folkhälsan är ojämlik i Sverige. Det blev extra tydligt under coronapandemin, visar Folkhälsomyndighetens årsrapport om folkhälsans utveckling. Kvinnor och män födda utanför Europa drabbades hårdast av pandemin och hos kvinnor utan gymnasieutbildning råder en negativ hälsotrend sedan 2006.
Folkhälsan är relativt god. Vi lever längre och dödligheten i de vanligaste dödsorsakerna hjärt- och kärlsjukdomar och cancer minskar. Det framkommer i Folkhälsomyndighetens senaste rapport. Pandemin bröt dock trenden och synliggjorde mer än någonsin hur stora skillnaderna i folkhälsa är i Sverige.
Folkhälsomyndigheten kommer varje år med sin rapport kring folkhälsan. Den senaste visar att covid-19-pandemin har påverkat folkhälsan på olika sätt de senaste två åren. Det handlar om direkt påverkan i form av sjukdom och död, samt indirekt påverkan på livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.
Enligt rapporten lever vi allt längre, men pandemin drabbade personer födda utanför Europa så hårt att deras medellivslängd sjönk med tre år.
Den sämre hälsan bland utlandsfödda kvinnor förklaras också utifrån betydelsen av sociala och ekonomiska faktorer. Enligt en studie från 2014 var risken att rapportera sämre självskattad hälsa störst bland de kvinnor som var födda utanför Europa, och detta förklaras delvis av låg social position och ekonomiska problem. Utlandsfödda personer från denna grupp rapporteras utsättas för diskriminering i högre grad än andra grupper, speciellt på arbetsmarknaden.
Levnadsvillkoren avgör hälsa
Av den aktuella rapporten framgår att långtidsarbetslösheten som hade minskat innan pandemin återigen ökade. De som drabbades var främst de utan gymnasieutbildning och personer födda utanför Europa. Dessutom ökar andelen både barn och vuxna som lever med låg ekonomisk standard. Enligt rapportförfattarna är den ekonomiska standarden under barndomen och tillgång till utbildning viktiga faktorer för att ge personer förutsättningar för ett bra liv och god hälsa.
Orsaken till ohälsoklyftorna beskrivs vara socioekonomiska skillnader. Det i sin tur är kopplat till frågor som rör bostad, arbete och utbildning. Det krävs därför ett systematiskt förebyggande arbete för att bryta den negativa trenden och komma tillrätta med den ojämställda hälsan i Sverige, som enligt rapportförfattarna beskrivs som svår att bryta.
– En god och jämlik hälsa i befolkningen är avgörande för ett robust och motståndskraftigt samhälle. Pandemins konsekvenser är ytterligare ett exempel som bekräftar behovet av ett ökat fokus på hälsofrämjande och preventiva åtgärder från välfärdssektorn och andra samhällsaktörer. En särskild prioritering behövs av de grupper där både hälsan och dess förutsättningar är sämst, sade Folkhälsomyndighetens generaldirektör Karin Tegmark Wisell i samband med rapportsläppet.
Andra skillnader som framkommer i rapporten är att unga kvinnor sticker ut genom att många upplever stress och lätta psykiska besvär jämfört med personer i andra grupper.
Dessutom syns en ökning av den psykiska belastningen bland befolkningen, som myndigheten vill flagga för.
