Den danska statsminstern, Mette Frederiksen (S), har lett en socialdemokratisk minoritetsregering med stöd av tre mittenvänsterpartier sedan juni 2019. Hennes popularitet har sjunkit under de senaste månaderna, bland annat på grund av hennes inblandning i ett beslut, som togs under pandemin, att avliva hela Danmarks minkbestånd ”för att skydda människor från en mutation av viruset”.

En kommission som tillsattes av riksdagen kom med sitt utlåtande i augusti. Det var en skarp kritik mot regeringen, vilket resulterade i att Sofie Carsten Nielsen, partiledare för Radikale, i juli sa att hennes partiet skulle dra tillbaka stödet till regeringen om inte Mette Frederiksen utlyste riksdagsval.

Små marginaler mellan blocken

Inför valet imorgon är det jämnt mellan de två blocken. Enligt en färsk opinionsundersökning som Gallup gjort för Berlingske får de röda partierna 49,8 procent och de blåa 49,9 procent.

Mitten-vänsterblocket består av partierna Socialdemokratiet, Enhedslisten, Socialistisk Folkeparti och Radikale Venstre.

Både Enhedslisten och Socialstisk Folkeparti vill se förändringar i migrationslagarna och bland annat göra det lättare för utrikes födda att få danskt medborgarskap. De vill även se ett stopp för att skicka asylsökande till Rwanda. Båda partierna har ett stark klimatfokus.

Socialdemokratiet vill fortsätta med en stram asylpolitik. Partiet är dock berett att samarbeta med både blåa och röda partier kring sjukvårdsfrågor, vilka har varit i fokus sedan pandemin. Klimatfrågan som mobiliserat många unga väljare i landet och bostadsfrågan som är aktuell i de större städerna är också viktiga frågor för partiet.

Radikale Venstre är det enda parti i mitten-vänsterblocket som sett ökat stöd och ser ut att kunna dubblera antalet röster.

Mitten-höger oppositionen, som inkluderar partier som vill minska invandringen och införa hårdare straff för personer som bor i ”utsatta” områden består av Det Konservative Folkeparti, Venstre, Nye Borgerlige, Dansk Folkeparti, Liberal Alliance.

Uppstickarparti mot vågmästarroll

Valrörelsen har bjudit på nya partier som hoppas komma in i riksdagen, bland annat den tidigare statsministern, Lars Løkke Rasmussens, nya parti Moderaterne som enligt opinionsmätningar just nu är tredje största parti och därmed få en vågmästarroll efter valet om resultatet håller i sig.

En annan partiledare som också jagar tredjeplatsen är tidigare utlännings- och integrationsministern, Inger Støjberg, och hennes nya parti Danmarksdemokraterne.

Støjbergs comeback kan verka otrolig eftersom hon 2021 dömdes till 60 dagars fängelse i dansk riksrätt, efter att olagligt ha instruerat om separation av ett asylpar. Danmarksdemokraterne väntas få runt 8 procent av rösterna.

Andra partier har sett sitt stöd minska drastiskt. Dansk Folkparti som var det näst största partiet i valet 2015 ligger i senaste mätningar runt spärren till Folketinget som är på 2 procent. Istället har det nationalkonservativa partiet Nye Borgerlige växt om Dansk Folkeparti.

Konservative Folkeparti har sedan senaste valet växt om det tidigare ledande borliga partiet Venstre, men har gått tillbaka de senaste veckor efter att det skrivits om partiledaren Søren Pape Poulsens relation till sin exmake.

I Danmark är det statsministern som utlyser ett val, den enda regeln är att det ska ske inom 4 år från det senaste valet, i det här fallet innan juni 2023.