– För att säkerställa ett samordnat, långsiktigt och effektivt arbete för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor påbörjar nu regeringen arbetet med ett nytt åtgärdsprogram som ska gälla 2024–2026, sade jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg under en presskonferens fredagen den 25 november.

Brandberg presenterade tillsammans med justitieminister Gunnar Strömmer också ett par konkreta förslag på åtgärder för att bekämpa mäns våld. Det handlade om att kontaktförbudet ska kunna omfatta större geografiska områden och att elektronisk övervakning ska kunna användas i högre utsträckning.

Regeringen vill även se över reglerna för obligatorisk häktning för att fler misstänkta ska häktas.

– Mäns brottslighet mot kvinnor är grov kriminalitet som kräver samma kraftfulla politiska åtgärder som mäns våld mot andra män. Skärpningar gällande kontaktförbud är viktiga och att överträdelser av kontaktförbud straffas – alla tillgängliga tvångsmedel måste användas för att rädda kvinnors och barns liv, säger Olga Persson, ordförande Unizon till Fempers nyheter.

Regeringen ska även fortsätta utreda om ett särskilt hatbrott mot kvinnor ska införas. Det är något som oroar Jenny Westerstrand, ordförande för Roks.

– Vi ser att mycket kan förbättras och välkomnar en översyn men, vi är mycket oroliga för talet om ett hatbrott med kön som grund. Det skulle underminera brottet grov kvinnofridskränkning totalt och göra tankar om explicita motiv ledande för hur vi förstår mäns våldsutövning mot kvinnor. Ett mycket destruktivt förslag, säger hon till Fempers nyheter.

Kvinnors organisering

Regeringen ska närmast utvärdera den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck och presentera ett nytt åtgärdsprogram för 2024-2026.

– Grundarbetet är på plats, nu krävs resultat. En viktig motkraft till mäns och killars våld är kvinnors organisering. Det är av yttersta vikt att satsningar i budgeten stärker den organisering som redan pågår och har pågått de senaste 40 åren på kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer, säger Olga Persson och tillägger:

– Paulina Brandberg betonade särskilt civilsamhällets roll. Unizon ser fram emot att bidra med vår expertkunskap, kvinnors och barns levda erfarenheter av mäns våld.

Fara åtskilja hedersrelaterat våld och ”annat våld”

I budgetpropositionen för 2023 lägger regeringen 50 miljoner kronor på att stärka det förebyggande arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Och förslår samtidigt att det ska avsättas ytterligare 20 miljoner årligen för statsbidrag till kvinnors och flickors organisering i utsatta områden.

Regeringen vill med det skapa långsiktiga förutsättningar för civilsamhället att arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck, framkommer i ett pressmeddelande.

– Vi ser en fara i den skarpa uppdelning som görs i hedervåld och ”annat våld”, där hatbrottet ingår i den konstruktion som normaliserar och döljer ”de vanliga” männens våld, säger Jenny Westerstrand.

Regeringen och SD kriminaliserar oskuldskontroller

Regeringen och Sverige­demo­kraterna har kommit överens om att oskulds­kontroller, oskulds­intyg och oskulds­opera­tioner ska kriminali­seras.
Under presskonferensen på fredagen presenterade justitieministern även ett tilläggsuppdrag till en pågående utredning om att ta fram förslag på hur en lag­stift­ning som krimi­naliserar oskulds­kontroller, oskulds­intyg och oskulds­operationer ska se ut.

Regeringen kommer även se över de utredningar som redan pågår för att stärka arbetet mot mäns våld mot kvinnor.