Varje år förs barn och unga ut ur landet mot sin vilja och enligt en ny rapport från Jämställdhetsmyndigheten har skyddet för dessa utsatta barn brustit trots kännedom.
Det handlar om barn som bland annat tvingats till tvångsäktenskap eller uppfostringsresa i enlighet med föräldrarnas kultur och religion och för att undvika ett myndighetsbeslut.
Studien omfattar 26 intervjuer med 31 yrkesverksamma, bland annat från socialtjänsten, skolan och polisen. Totalt har de yrkesverksamma berättat om 171 individer, varav 146 barn. Av de 171 individerna har 143 förts utomlands, av dem var 120 barn.
Enligt de yrkesverksamma har det förekommit hedersförtryck i 74 procent av fallen och i 33 procent av fallen förekom fysiskt våld. I hela 64 procent av fallen har en eller flera myndigheter haft kännedom om personens utsatthet.
Den vanligaste orsaken, som ligger bakom, att unga pojkar och män förs bort är kriminalitet eller missbruk.
Den vanligaste orsaken för flickor och kvinnor är tvångsäktenskap. När flickor och kvinnor utsätts för uppfostringsresor handlar det mer om att förhindra att de blir ”försvenskade”.
En majoritet av de 143 bortförda barn och unga, som de yrkesverksamma redogjort för, är fortfarande kvarhållna utomlands, endast 62 av dem har återvänt till Sverige.
— Vi ser att det finns brister både före och efter ett bortförande. Samhället behöver bli bättre på att fånga upp de signaler som i många fall finns, för att förhindra bortföranden, säger Lena Ag, generaldirektör för Jämställdhetsmyndigheten i pressmeddelande.
Dessutom, tillägger hon, fångas inte de barn och unga som återvänder till Sverige efter ett bortförande heller upp av myndigheterna utan återvänder därför ofta till en hemmiljö med hedersrelaterat våld och förtryck,
Majoriteten av de yrkesverksamma uppger att det saknas tillräckliga rutiner, riktlinjer, resurser och kunskap samt kompetens för att hantera denna typ av ärenden.
I rapporten har Jämställdhetsmyndigheten tagit fram rekommendationer för arbetet med bortförda barn och unga.
Till exempel föreslås en utredning av möjligheterna att införa ett nationellt inrapporteringssystem för bortföranden och ofrivilliga utlandsvistelser så man kan kartlägga omfattningen.
Det behövs också en utökad och systematisk skolinformation både till elever och skolpersonal kring bortföranden och utsatthet kopplat till detta samt kring vilket stöd man kan få och inte få under en (ofrivillig) utlandsvistelse, enligt rapportförfattarna.
– Vi rekommenderar också att en lämplig myndighet får i uppdrag att arbeta för systematisk uppföljning av insatser till individer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck, säger Sara Bäckström, utredare på Jämställdhetsmyndigheten i pressmeddelande.
