Två av tre på universitet och forskningsinstitutioner i Europa har erfarenheter av någon form av genusbaserat våld. Det visar en europeisk enkätundersökning i vilken studenter och anställda deltagit.
Många studenter och anställda på universitet och forskningsinstitutioner har utsatts för någon form av genusbaserat våld. Det visar en stor undersökning som har genomförts på 46 universitet och forskningsinstitutioner i 15 länder i Europa, inklusive Sverige.
– Det är en hög siffra som speglar att det genusbaserade våldet är strukturellt och inte handlar om individer, säger Sofia Strid, vetenskaplig ledare för EU-projektet UniSAFE och forskare vid Örebro universitet och Göteborgs universitet i ett pressmeddelande.
Kartläggningen av hur utbrett det genusbaserade våldet är syftar till att fungera som underlag för att sedan kunna gå vidare och ta fram metoder för att motverka och förebygga våldet inom akademin.
Enligt Sofia Strid är UniSAFE-enkäten unik i och med att den bland annat tar upp fler former av våld än tidigare liknande undersökningar – och relaterar bland annat till välbefinnande och karriär. De som svarat har bland annat uppgett om de utsatts för, utövat eller bevittnat våld. En särskild kategori är yngre forskare som flyttar mellan universitet och länder.
Av svaren från de 42 000 deltagarna framgår att kvinnor och ickebinära personer är mest utsatta. Även forskare tidigt i karriären är en särskilt utsatt grupp.
– De har ofta tillfälliga kontrakt och hamnar i ett starkt beroende hos sin forskningsledare eller arbetsgivare, säger Sofia Strid.
Den vanligaste formen av genusbaserat våld är psykologiskt. Psykologiskt våld kan vara att någon tvingats göra något mot sin vilja, har blivit respektlöst bemött eller utsatts för ilska.
Psykologiskt våld (57 procent) följs av sexuella trakasserier (31 procent), ekonomiskt våld (10 procent), online-våld (8 procent), fysiskt våld (6 procent) och sexuellt våld (3 procent).
Många former av det genusbaserade våldet är dock svårfångade.
– Det kan vara svårt att uppfatta sexistiska kommentarer som psykologiskt våld, både för dem som utsätts och för vittnen, säger Strid.
Anmälningsfrekvensen är låg. Endast 13 procent av dem som erfarit genusbaserat våld har rapporterat vidare. En vanlig förklaring är osäkerhet om det som inträffat varit allvarligt nog, eller ens en form av våld. Av dem som bevittnat våld uppger 12 procent att det handlat om sexuella trakasserier och 9 procent att det var ekonomiskt våld.
Den undersökning som nu presenteras går i linjen med resultaten från en tidigare svensk undersökning av genusbaserat våld inom akademin från maj i år.
