I 20 av 21 län och i 215 av 290 kommuner gick antalet nyfödda ner förra året. Bara i Västmanlands län ökade antalet födda barn jämfört med 2021, men bara med sex barn.

– Det är svårt att säga exakt vilka faktorer som ligger bakom det minskade barnafödandet under 2022. Men vi ser att antalet födda barn per kvinna minskar bland både Sverigefödda och utrikesfödda kvinnor. Mönstret med minskat antal födda barn är detsamma även i Norge och Danmark, säger Lena Lundkvist, demograf på SCB i ett pressmeddelande. 

Fruktsamheten i Sverige har historiskt påverkats av bland annat ekonomiska konjunkturer, utbildningsnivåer, deltagande i arbetsliv och olika samhällsfaktorer, såsom förändringar i familjepolitiken.

Den summerade fruktsamheten, som påverkar antalet födslar, minskade till 1521 barn per 1 000 kvinnor under 2022 och har haft en nedåtgående trend sedan 2010 då den var 1985 per 1 000 kvinnor.

Trots det ökade befolkningen med 0,7 procent år 2022 jämfört med året innan. Sveriges folkmängd ökade av två skäl, dels för att det invandrar fler än det utvandrar, och dels för att det föds fler än det avlider. Folkökningen under 2022 förklaras till 75 procent av att antalet invandrare var fler än antalet utvandrare medan 14 procent förklaras av födelseöverskottet.

Resterande 11 procent förklaras främst av att det under 2022 har inrapporterats ovanligt många invandringar från före årsskiftet 2021/2022.