Från det ögonblick jag tog steget in i politiken visste jag att jag som kvinna skulle behöva kavla upp ärmarna i ett mansdominerat fält som politiken var och än idag sorgligt nog är. Däremot kunde jag aldrig föreställa mig nivån av trakasserier och kvinnohat jag skulle behöva möta på nätet.

Sociala medierplattformar och nätforum har blivit arenor där hot och hat får gro utan större motstånd. Sjukast är nog att det fria ordet idag används för att sprida hat, hot och våld. Samhället har hittills inte tagit sitt ansvar för att säkerställa att grundprinciperna i demokratin aldrig får användas för att attackera demokratin.

Sakta men säkert undergrävs demokratin när hälften av befolkningen skräms till tystnad.

Situationen är inte unik för oss svenskar. I mitt dagliga arbete möter jag nämligen kvinnliga kollegor från hela EU som vittnar om samma verklighet. Näthatet har blivit en pandemi som framförallt drabbar kvinnor, flickor, hbtqi-personer och minoriteter. I EU vittnar minst varannan kvinna om att de utsatts för könsrelaterat nätvåld. Inte sällan inkluderar attackerna sexuella anspelningar.

Sakta men säkert undergrävs demokratin när hälften av befolkningen skräms till tystnad. Det offentliga samtalet har förgiftats till den grad att hat och hot i vissa forum har blivit en självklar del av konceptet. Hittills har det inte gjorts tillräckligt för att få slut på hatet och hotet, vilket gör att förövarna kan fortsätta gömma sig bakom sina skärmar utan att behöva ta konsekvenserna av sina handlingar. Vi kvinnor och flickor däremot berövas vår rätt att delta i det offentliga samtalet.

Vi måste nu gå samman som ett samhälle och stifta lagar för att säkerställa att nolltolerans gäller mot näthat.

Vi måste nu gå samman som ett samhälle och stifta lagar för att säkerställa att nolltolerans gäller mot näthat.

I min roll som chefsförhandlare för EU:s lagpaket mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer har jag därför föreslagit regleringar för att säkerställa att lagen även täcker näthat. Attacker mot kvinnor och flickor i det offentliga ska dessutom ses som en försvårande omständighet. En sådan lagstiftning innebär att attacker mot exempelvis politiker, journalister och människorättsaktivister medför ytterligare straffskärpning.
 
Tyvärr finns det gott om högernationalister i Europaparlamentet som gör allt för att stoppa lagstiftningar som ökar skyddet för kvinnor och flickor. Det svenska EU-ordförandeskapet har en avgörande roll för att förslagen inte urvattnas. Samtidigt som vi får alarmerande information om att vissa medlemsländer i Europeiska rådet vill försvaga lagförslaget så råder total tystnad från svenska högerregeringen. Vi behöver en stark lagstiftning som kan trycka tillbaka hatet och hoten – men står den svenska regeringen upp för kvinnors och flickors rätt att inte bli utsatta för hot och hat på nätet?

Evin Incir, Europaparlamentariker för Socialdemokraterna