Det finns en massa hinder för att lära sig svenska. Inte minst gör klyftor i det svenska samhället det svårt för nyanlända att överhuvudtaget hitta personer att prata svenska med. Det visar en ny avhandling av Andreas Nuottaniemi, forskare vid Umeå universitet.
Språk är ofta i fokus för den migrations- och integrationspolitiska debatten. Bland de politiska förslag som lagts de senaste åren finns förslag på språktest för medborgarskap, obligatorisk språkscreening och språkförskolor. Men det är inte så enkelt.
Att lära sig svenska är svårt och hindren ligger utanför den enskilde inlärarens kontroll, det menar språkdidaktikern Andreas Nuottaniemi som är aktuell med avhandlingen, Flerspråkighetens gränser: Språkdidaktik på (o)jämlik grund.
– Ett underliggande antagande bakom kraven är att vad som i första hand saknas är de nyanländas motivation att lära sig svenska. Om bara människor ansträngde sig mer skulle dörrarna till det svenska samhället öppnas, tycks många debattörer och politiker mena, säger Andreas Nuottaniemi vid Umeå universitet i en artikel från universitetet.
Han menar att det är både förenklat och missvisande.
Genom att följa och samtala med en grupp ungdomar på ett språkintroduktionsprogram i norra Sveriges inland över en längre tid, visar Nuottaniemi att det finns någonting både förenklat och missvisande över det han beskriver som den samtida kravretoriken.
– Eleverna i studien får, likt många andra nyanlända, ständigt höra att ”språket” – det vill säga svenska – är den ”nyckel” som ska öppna dörrarna till både skolframgång och samhällelig inkludering.
– Samtidigt vill gärna deras välmenande lärare, informerade av samtida skolpolitiska försök att uppvärdera flerspråkighet, framhålla samtliga ungdomarnas språk som värdefulla ”resurser”.
Enligt Nuottaniemi missar både dessa perspektiv att vårt sätt att tala, läsa och skriva formas av ojämlikt fördelade resurser.
Inte minst är tillgången till meningsfulla interaktionssammanhang – och lyssnare som verkligen hör vad du säger – av avgörande betydelse för vilken typ av språk du lär dig.
– Att hela tiden få höra att de behöver prata mer svenska, samtidigt som det inte finns tillräckligt många människor i deras omgivning som vill samtala med dem på jämlik grund, gör att ungdomarna i studien ofta skuldbelägger sig själva för vad de ser som en misslyckad språkinlärning, samtidigt som deras vilja att investera i språkutvecklingen minskar.
