– Arbetarkvinnor fortsätter halka efter när klassklyftorna fördjupas i Sverige och därför behövs stora utjämningsinsatser, vilket saknas i budgeten, säger Lina Stenberg.

Finansminister Elisabeth Svantesson beskrev vårändringsbudgeten som ”mer normal” under presskonferensen på måndagen. Samtidigt som hon presenterade en budget som är starkt präglad av den höga inflationen och den stora osäkerheten i ekonomin.

Fyra miljarder (30 miljarder 2022) i satsningar, varav en summa läggs på det förlängda och höjda tillägget i bostadsbidraget till barnfamiljer, vilket totalt rör sig om 720 miljoner. För de som är berättigade bidraget innebär det en ökning av maxbeloppet från 1 325 kronor till 2 100 kronor.

En annan stor utgift går till att utöka antal platser i yrkesutbildningen, något som regeringen drog in på i höstbudgeten. Totalt handlar det nu om 8 350 nya platser som ska till för en summa på 719 miljoner kronor.

Dessutom läggs 660 miljoner i ökade anslag på Nato-avgift och militära natoanpassningar. Några övriga satsningarna är 300 miljoner till Kriminalvården, höjda anslag på 50 miljoner till Säpo och 100 miljoner till SFI för ukrainare.

Klass- och könsskillnaderna ökar

Skribenten och författaren, Lina Stenberg, som nyligen presenterade rapporten På arbetarkvinnornas bekostnad, – en rapport om levnadskostnadskrisen och Tidöregeringens ojämställda krispolitik, säger såhär om budgeten:

– Det är uppenbart att Tidöregeringen inte prioriterar de som redan före krisen levde på minst marginaler och som nu inte får pengarna att gå ihop.

Enligt Stenberg har arbetarkvinnor – vilka är mer än hälften av alla kvinnor i Sverige – systematiskt halkat efter.

– Löneklyftan sett till klass och kön blir bara större och både arbetsvillkor och hälsa är sämre för arbetarkvinnor än för alla andra grupper i samhället, säger hon och efterlyser stora utjämningsinsatser.

– Under kristider behövs utjämnande insatser som både syftar till att de med minst marginaler klarar att köpa mat till sina barn här och nu, och att klyftorna inte ska öka på längre sikt.

Enligt Stenberg borde Elisabeth Svantesson höja barnbidraget, ta bort karensavdraget och satsa på gratis fritidsaktiviteter för barn.

– Det är bra att höjningen i bostadsbidraget ligger kvar, men det borde höjas betydligt mer, tillägger hon.

Nerskärningar i skola och omsorg

Annika Hirvonen gruppledare för Miljöpartiet i Riksdagen säger i en kommentar till Fempers nyheter att regeringen med den här budgeten sviker välfärden, hushållen och klimatet.

– Görs det inga satsningar kommer det att bli nedskärningar i både skolan, äldreomsorgen och vården. Det är ett enormt svek mot varje barn som här och nu behöver hjälp och stöd för att klara skolan och för alla de som väntar på vård, säger Annika Hirvonen och fortsätter:

– Regeringen verkar tycka att det är genom att personalen i äldreomsorgen ska springa ännu fortare som inflationens ska pressas ner. Man tar inte ansvar.

Budgeten är också, enligt Hirvonen, ännu en missad chans för klimatet. Det behövs åtgärder här och nu för att bromsa klimatkrisen. Regeringen sviker sin viktigaste uppgift, anser hon.

Vänsterpartiet gick på söndagen, dagen innan budgeten presenterades, ut med förslaget att höja barnbidraget med 400 kronor och finansiera det genom att pausa rutavdraget. Förslaget ses som en krisåtgärd och skulle gälla från juli fram till årsskiftet.