Väntetiderna inom vården för könsdysfori har en negativ inverkan på både transpersonerna själva och deras anhöriga. Dessutom påverkar okunskapen om transfrågor såväl hos privatpersoner som i samhället i stort negativt. Det framkommer i en enkät av Transammans som närstående till transpersoner har svarat på.
Det råder stora brister i kunskapen om transfrågor. Enligt den nya rapporten ”Vikten av kunskap” som bygger på en enkät som Transammans har genomfört anser bara en procent av respondenterna att privatpersoner som släktingar och kollegor har en mycket god kunskap om exempelvis begrepp eller hur könsbekräftande vård fungerar. Exempel på detta kan vara att människor tror att trans handlar om sexuell läggning eller att ett ökat fokus på transfrågor handlar om att det är en trend att vara trans. ”Man tror att det är ett val, en fas eller att ‘alla är trans numera’. Det tas inte på allvar.”, är en synpunkt som lyfts i rapporten.
En annan synpunkt som lyfts är att närstående har fått höra från personer i sin omgivning att deras barn har påverkats av andra att bli trans. En annan fråga som många i enkäten har svarat är nödvändigt är vikten att en människas identitet alltid måste respekteras ”även om man inte har ett utseende som omgivningen tycker överensstämmer med könsidentiteten”, skriver Transammans i rapporten. Den ofta dåliga kunskapen innebär att både transpersoner och anhöriga får ta ett stort ansvar för att informera, som att förklara vikten av korrekt pronomen och grundläggande begrepp. Många respondenter uppger ändå att de har fått ett positivt gensvar från sin omgivning när de har berättat att en närstående är transperson. 56 procent uppger att de flesta släktingar, vänner och kollegor har varit stöttande i sin respons.
Uppdrag Granskning pekas ut
Rapporten bygger på en enkät som Transammans, en sammanslutning för transpersoner och närstående, genomförde våren 2023. 576 personer har svarat på enkäten, den största andelen av respondenterna utgjordes av föräldrar till transbarn (67 procent), därefter av vänner (18 procent) och partner (15 procent). Förutom bristande kunskap om transfrågor är det de långa väntetiderna inom vården som lyfts som särskilt problematiskt. De långa väntetiderna för exempelvis utredning av könsdysfori – där vissa mottagningar har köer på 2,5–3 år – påverkar såväl transpersoner själva som deras närstående.
Andra faktorer som många respondenter anser har en negativ inverkan på deras och deras närståendes vardag är SVT där exempelvis programmet Uppdrag Gransknings program Tranståget från 2019 pekas ut. Nästan 40 svar tar upp Uppdrag Granskning och menar att deras program har lett till föreställningen att vård vid könsdysfori ges lättvindigt ”utan några som helst riktlinjer”, skriver Transammans i rapporten. ”Kunskapen i samhället är generellt dålig och bygger mycket på vad man sett på tv i Uppdrag Granskning.”, säger en av respondenterna som har svarat.
Närståendes roll ”oerhört viktig”
En annan faktor som pekas ut som negativt inflytande är att Sverigedemokraterna har fått ett allt större inflytande såväl på regering och riksdag som på kommunal och regional nivå. En tredje faktor handlar om Socialstyrelsens rekommendationer vad gäller minderårigas hormonbehandling. Enligt respondenterna har detta gett negativa återverkningar på transpersoner och anhöriga dels på grund av hur dessa rekommendationer har kommenterats i media, dels det faktum att olika könsdysforimottagningar har tolkat dem på olika sätt.
Transammans betonar att transpersoner behöver stöd från närstående för sin hälsa och sitt välmående, och förklarar att även om rollen som närstående kan vara svår att orientera sig i är den närstående ”oerhört viktig”, och skriver också att det även är viktigt att som närstående få stöttning. Enkäten som rapporten bygger på kommer också att bli ett underlag till en handbok för närstående som Transammans ska publicera vid årsskiftet.
