Afrikagrupperna är en av de civilsamhällesorganisationer i Sverige som arbetar med just temat fattigdomsbekämpning och kvinnors rättigheter och har nära kontakt med gräsrotsorganisationer i södra Afrika. Fempers nyheter har frågat Louise Lindfors, generalsekreterare för Afrikagrupperna, varför temat för året Kvinnokommissionsmöte är särskilt viktigt.

Just nu pågår CSW68 I New York. Vad är det för möte och varför behöver vi ha koll i Sverige? 

– Det är ett årligt återkommande FN möte om kvinnors rättigheter där FN delegater förhandlar fram slutsatser och rekommendationer på ett visst tema som ska ligga till grund för arbetet för jämställdhet globalt. På mötet har också civilsamhället en viktig roll med att arrangera seminarier, sprida kunskap och bygga relationer över världen. 

Temat – kvinnor och fattigdom – varför är det särskilt viktigt?

– För att kvinnor som lever i utsatthet ofta drabbas av flera förtryckande mekanismer, där fattigdom är en av dem. Och att kvinnor, flickor och barn är extra sårbara i den situationen. Klyftorna ökar och ojämlikheten är större än någonsin idag kan vi läsa om i Oxfams senaste rapport. Och när fattigdom slår mot en befolkning blir kvinnor ofta både mer utsatta för våld, inklusive sexuellt våld och får dra ett större lass för att familjen ska få rent vatten och mat. Förtryck, våld mot kvinnor och ojämställdhet ökar som en följd av ojämlikhet, säger Louise Lindfors.

Varför är det viktigt att Sverige – civilsamhället – finns representerade?

– För att dela kunskap, mobilisera och förstå andra perspektiv genom att mötas och prata med varandra. Att få tillfälle att få djup kunskap om olika frågor som hänger ihop men som kan kännas avlägsna då du sitter i din del av världen och ska försöka förstå sammanhang och samband. Hur hänger frågan om fröer ihop med kvinnors rättigheter? Varför är klimatfrågor så starkt kopplade till jämställdhet och global rättvisa? Att få träffa och höra röster från hela världen skapar verkligen både inspiration och kunskap. 

Regeringen har gett biståndsmyndigheten Sida i uppdrag att utreda om det går att flytta allt internationellt utvecklingssamarbete från civilsamhället till just Sida, vilka farhågor och risker ser Afrikagrupperna med det, både för egen del och för kvinnor i Afrika inte minst?

– De förslag som flaggas för i reformagendan och nu senast konkretiseras i den utredning som Sida fått i uppdrag att göra av UD, det vill säga att svara på om det går att flytta över hela det internationella utvecklingssamarbetet från civilsamhället till Sida istället skulle ju vara väldigt negativt för alla parter, säger Louise Lindfors och fortsätter:

– En myndighet kan inte arbeta så nära organisationer globalt som vi icke-statliga organisationer kan. Den kan heller inte ta över allt det arbete civilsamhället gör för det bygger ju på att folket, gräsrötter, aktivister ska styra vilka aktiviteter som görs. Så en sån förändring skulle såklart drabba exempelvis de kvinnorättsförsvarare i södra Afrika som vi arbetar med väldigt hårt.

– Antingen försvinner vårt samarbete helt eller så skulle det bli frågan om något bilateralt/statligt samarbete som skulle begränsa möjligheterna att nå ut till de mest utsatta grupperna. Den expertis och effektivitet som civilsamhället arbetat fram genom decennier skulle bara kastas bort och Sverige skulle mista en del av sitt globala rykte som ett föredöme för demokrati och mänskliga rättigheter, avslutar Louise Lindfors.