För att stoppa den snabba spridningen av en högt beroendeframkallande drog – pasta base – överväger Uruguay att legalisera marijuana. Förebilden är Christiania, skriver Ana Valdés.
Att nämna Köpenhamns Christiania väcker ofta kontroverser. För vissa är
det paradiset på jorden, för andra är det helvetet. De som älskar
Christiania kallas för knarkliberaler och utopister och svenska
socialarbetare har länge lobbat för att få det stängt. De hävdar att
just i Christiania har många unga svenskar blivit introducerade till
marijuana och hasch. Skånska politiker beskriver platsen som ett
skräckexempel så Christiania har både idylliserats och kritiserats.
Det är en blandning av hippie-kollektiv och anarkistisk kommun,
byggd på mark som ockuperats och som ägdes av militärerna.
Christianiterna blev symboler för de som förespråkade legalisering av
cannabis och förbud mot tunga droger.
Läkare och socialarbetare debatterade via tidningssidorna
paradisets mörka sida, beroendet, stölderna för att få tag på
drogerna, de medicinska konsekvenserna. Å andra sidan kunde man
konstatera att en annan teori stämde, att de som brukade cannabis
eller marijuana sällan gick vidare till heroin eller andra tunga
droger.
Nu vill Uruguay och Danmark legalisera marijuana och få staten att
stå för odling och kontroll av den.
Avskräckande exempel
I Uruguay finns det en billig drog
som sprids som en löpeld, pasta base, ett slags kemisk metacrack som
är billigt att producera och att sälja.
Underklassens knark, tyckte tidningarna och polisen, som snabbt
började isolera laboratorierna där det tillverkades, ofta i fattiga
kvarter. Knarket kom från Brasilien och man fruktade att de lugna men
fattiga förorterna till Montevideo skulle bli som favelas i Brasilien,
där knarkbaroner styr och där varken polisen eller armén vågar sig in.
Den amerikanske historikern Peter Lamborn Wilson, som på
1990-talet blev en av webbens mest uppmärksammade profeter under
namnet Hakim Bey, har beskrivit fenomenet och kallar det för TAZ,
Temporary Autonomy Zone, platserna där staten och samhället inte
längre styr och där folket hittar egna former att självförvalta sig.
Gaza i Palestina, zapatisterna i Chiapas, Camorran på Sicilien,
knarkkungarna i Brasilien – Hakim Beys exempel sätter skräck i
politikerna som inte vill förlora kontrollen.
Att den uruguayske regeringen nu vill både legalisera, odla och
sälja marijuanan är för att få bort pasta base från marknaden. Medlet
anses vara ytterst beroendeframkallande och dra in många unga
människor i kriminalitet.
Internt motstånd
I ett land med ett mycket lågt födelsetal är de ungas hälsa och
välstånd en prioritering. Nu har pasta base sprängt klassens barriärer
och börjar konsumeras av medelklassen även om det fortfarande är mest
fattiga kvinnor som säljer det och i vissa stadsdelar kan man få tag
på drogen dygnet runt.
Men trots att presidenten José Mujica och hans parti, den gamla
Tupamaros gerillan, står i spetsen för förslaget om legalisering av
marijuanan möter de starkt motstånd inom sin egen politiska allians,
Breda Fronten, Frente Amplio, en bred koalition där både kommunister
och vänster-nationalister ingår.
Innan förslaget kan bli en lag måste de försäkra sig om att alla
deras senatorer och deputerade kommer att trycka på den rätta knappen.