I dag finns inga vinnare i äldreomsorgen utöver riskkapitalisterna. Vi kan inte fortsätta att med öppna ögon låta personalen, varav de flesta är kvinnor, subventionera äldreomsorgen med sina låga löner och egna kroppar. Många slits ut, orkar inte arbeta fram till pensionen och kan heller inte leva på den pension de sedan får ut. Inte heller de äldre, varav också många är kvinnor, är vinnare. De som borde få den bästa omvårdnaden kommer i kläm när personalen inte hinner och orkar.

Vänsterpartiet har framfört många bra förslag om hur personalen inom äldreomsorgen kan få en bättre arbetsmiljö – men alliansen är inte intresserad.

En stor andel av personalen inom äldreomsorgen har gått ner i arbetstid ”frivilligt” eftersom de inte orkar arbeta heltid. Det är därför viktigt att sänka heltidsnormen för det slitsamma och fysiskt tunga arbetet i äldreomsorgen. Självfallet måste också alla som vill få arbeta heltid. Det handlar om ekonomisk självständighet. Genom att öka bemanningen kan arbetstempot sänkas och det kan bli möjligt att hinna med arbetsuppgifterna och få tid för återhämtning.

För att höja statusen på arbetet i äldreomsorgen krävs bland annat högre lön. Att bara 66 procent inom äldreomsorgen i Stockholm har haft lönesamtal visar hur lite lönefrågan prioriteras. Tyvärr glömmer Stockholms finansborgarråd Sten Nordin att lönens storlek begränsas av den budget som kommunfullmäktige ger till äldreomsorgen. Det räcker alltså inte att hänvisa till den ordinarie löneprocessen. Stockholms kommunfullmäktige måste avsätta extra pengar för en riktad låglönesatsning utöver avtalade löner.

Med en satsning på personalen inom äldreomsorgen får de äldre och deras anhöriga ett tryggare liv samtidigt som vi får en bättre arbetsmiljö för dem som arbetar inom äldreomsorgen. Då kan vi alla bli vinnare.