Den nya abortlag som skjutits på framtiden i drygt två decennier antogs slutligen natten till fredagen efter en maratondebatt i det irländska parlamentet. Lagen, som är mycket restriktiv, ses ändå som historisk och processen har varit dramatisk både innanför och utanför parlamentet.
Lagen antogs med röstsiffrorna 127-31, och var en stor seger för Irlands premiärminister Enda Kenny och hans koalitionsregering som har satsat mycket prestige i att få igenom lagen.
Trots att lagen, Protection of Life During Pregancy Bill, är mycket restriktiv och endast kommer att tillåta abort då det föreligger en fara för kvinnans liv, också om det handlar om en självmordsrisk, har lagförslaget vållat en infekterad och intensiv debatt.
Möjligheten för abort i det begränsade fallet finns inskrivet i den irländska grundlagen. Trots detta har lagförslaget ansetts ha ett mycket stort symboliskt värde, inte bara vad gäller själva abortfrågan, utan även relationen mellan kyrka och stat. Detta har gjort att intresset har varit stort också internationellt, inte minst antas amerikanska anti-abortorganisationer ha satsat stora pengar på sina irländska motsvarigheter då ön ofta framhålls som en bastion mot abort.
Redan i förra veckan röstade parlamentet för lagändringen med stor majoritet, men sedan dess har striden inför denna veckas slutgiltiga omröstning trappats upp – i parlamentet, i media och på gatan. I lördags hölls den årliga anti-abortdemonstrationen Rally for life som beräknas ha samlat upp emot 35 000 deltagare.
Protester för och emot
Samtidigt mötte också marschen Crossroads, en ungdomsorganisation som har ordnat protestmarscher på olika platser på Irland i en knapp månad, upp i Dublin. Såväl abortmotståndare som demonstranter som vill se en friare abortlagstiftning har hållit dygnslånga manifestationer utanför parlamentet. Flera av abortmotståndarna har stått på knä med huvudet nedböjt i bön, och ska även vid ett tillfälle ha kastat salt, samt vigvatten på sina motståndare.
Dramatik har också präglat läget innanför parlamentets väggar. Under natten mot torsdagen fortsatte debatten till fem på morgonen, och när debatten tog vid på torsdagseftermiddagen återstod ännu omkring 100 av sammanlagt 165 ändringsförslag.
Röstade emot av misstag
Tröttheten efter den långa debatten sägs vara förklaringen till varför Michael McNamara, parlamentsledamot för Labour av misstag röstade emot regeringen som består av Fine Gail och just Labourpartiet. I stället röstade McNamara för det förslag som hade lagts av oberoende ledamöter som vill inkludera aborträtt även då dödliga fosterskador föreligger, något som alltså inte finns med i den nya lagen. Inte heller kvinnor som blivit gravida som ett resultat av en våldtäkt omfattas av den nya lagen.
Sammanlagt var det 18 ledamöter som röstade för detta, av sammanlagt 166. De många ändringsförslagen kommer alltså både från dem som anser att aborträtten som nu ser ut att bli verklighet är alltför begränsad, till dem som menar att abort är mord och att detta riskerar att leda till fri abort i förlängningen. McNamaras röst har nagelfarits då ett medvetet avsteg från partiet skulle kunna kosta honom hans position inom partiet.
Utesluts och tvingas avgå
Att mycket står på spel för regeringspartierna avspeglas i den hårda partipiska som har lyckats minimera antalet ledamöter från de egna partierna att gå emot förslaget. Ministern för EU-frågor, Lucinda Creighton, röstade sent i torsdags kväll mot sitt eget parti Fine Gail i den del av lagförslaget som är mest kontroversiell, det vill säga det stycke som säger att en gravid kvinnas självmordsrisk ska fungera som ett skäl för abort.
Detta innebar att hon i praktiken avsatte sig själv från ministerposten – partiledningen har klargjort att avsteg från partipiskan innebär sparken – och uteslutning från partigruppen.
Många kvinnor tvingas bära hemlighet
Den nya lagen kommer inte att hjälpa den överväldigande majoriteten av de omkring 4 000 irländska kvinnor som varje år tvingas resa över Irländska sjön för att genomgå abort i Storbritannien.
De tvingas ta ledigt från arbete eller från skolan utan att kunna tala om varför, och göra resan ensamma, ofta med vetskapen om att det blir en hemlighet de får bära med sig resten av livet, utan att kunna tala om det med varken familj eller vänner.
Och även för det lilla antalet kvinnor som kommer att ha rätt att få en abort utförd på Irland kommer vägen vara kantad av stora påfrestningar. Bland annat kommer en kvinna vars liv är i fara på grund av graviditeten vara tvungen att ha två läkare som intygar detta. Om hennes liv hotas på grund av självmordsrisk ska abortförfrågan godkännas av tre läkare.
Osäkert om X-fallet skulle gå under nya lagen
Denna del attackerades hårt av abortmotståndare i parlamentsdebatten som menade att abort riskerade att bli en ”behandling” för kvinnor med självmordstankar. Organisationen Abortion Rights Campaign menade i ett uttalande att lagen är så begränsad att det är osäkert om den så kallade flickan X, upprinnelsen till 20 års strider i frågan och den nya lagen, ens skulle ha fått tillåtelse att göra abort.
X var en då 14-årig flicka som blev gravid efter att ha våldtagits av en granne i Dublin 1992. Då hon försökte att resa till Storbritannien för en abort hindrades hon av polisen, trots att hon var självmordsbenägen på grund av traumat.
Detta tragiska fall raserade det tabu som ditintills hade rått kring abortfrågan på Irland och arga skolflickor och folk i gemen gick ut i protest med krav på att flickan X skulle tillåtas resa. Detta ledde senare till en folkomröstning där resultatet blev rätt till information om abort samt rätt till abort om kvinnans liv var i fara, inklusive på grund av självmordsrisk. Det är alltså resultatet från den folkomröstningen i början av 1990-talet som nu slutligen lagstiftas.
Hoppas på öppnare debattklimat
Lagen är långt ifrån ett skydd för kvinnors rätt till säker och fri abort. Men den ses ändå som ett historiskt genombrott av många. Aktivisten Andrew Flood från Workers Solidarity Movement, som Feminisiskt Perspektiv talade med förra sommaren, skriver i en artikel om de senaste händelserna att lagen är en förlust för abortmotståndarna, men inte mycket till seger för förespråkarna av fri abort. Däremot menar han att det nu finns utrymme att diskutera abort på ett mer öppet sätt.