Nomineringen av Dimitris Avramopoulos till posten som kommissionär för migrations- och inrikesfrågor höjde ögonbryn. Avramopoulos är i dag försvarsminister i Grekland, ett land som enligt Europadomstolen grovt och systematiskt kränker asylsökandes rättigheter.
Inför tisdagens utfrågning i utskottet för medborgerliga rättigheter var därför förväntningarna låga på sina håll.
Kommissionärskandidaten började med att måla upp en mörk bild av ett Europa som visserligen står för demokrati och solidaritet, men som är hotat både inifrån och utifrån:
– Ett nytt terroristhot har förklarat sina avsikter mot vårt samhälle. Den europeiska ekonomin kämpar för att återhämta sig från krisen. Vår kontinent åldras i en ung värld. Getton i våra städer blir hem för extremism. Sofistikerade former av kriminalitet som inte vet några gränser.
Avramopoulos pratade om att bekämpa terrorism och människosmugglare, men också om flyktingkatastrofen vid Europas gränser. Och flera ledamöter krävde konkreta svar på vad han tänker göra åt den. Och kanske hade de migrationsvänliga delarna av parlamentet förväntat sig en svårare resa för den konservativa grekiska politikern. Nu gav Avramoupolous snarare ett liberalt intryck. Ska Keller, tysk miljöpartist, blev positivt överraskad.
– Vi hörde många starka ord om mänskliga rättigheter och att han vill att medlemsstater ska ta emot flera flyktingar. På det stora hela tycker jag det var helt okej, sade Keller efteråt, som dock tillade att hon inte håller med om Avramopoulos fokus på att bekämpa smugglare och stärka Frontex.
Utfrågningen sammanföll med årsdagen för katastrofen utanför italienska Lampedusa, då mer än 360 flyktingar drunknade i Medelhavet. Parlamentarikern Cecilia Wikström (FP) tog upp detta i sin fråga till Avramopoulos:
– Efter katastrofen var statschefer snabba att säga att detta inte får hända igen men deras ord visade sig vara tomma. 3 000 människor har mist livet hittills i år jämfört med 600 i fjol. Det finns i dag inga lagliga sätt att söka asyl i EU. Därför kommer människor kommer att fortsätta mista livet. Vore du beredd att lägga förslag som går ut på att skapa lagliga och säkra rutter in till EU?
Avramopoulos svarade att han "höll med" Wikström. Senare under utfrågningen blev han mer konkret.
– Inom ramen för vår migrationspolicy bör vi ha kontor i våra EU-delegationer världen över där vi låter människor söka asyl eller visum, meddelade Avramopoulos då.
Ett överraskande besked och en lösning som skulle innebära ett avsteg från den rådande linjen i många av EU:s medlemsstater – där förslaget inte alls finns på agendan.
Men Cecilia Wikström var efter utfrågningen inte nöjd med Avramopoulos svar. Hon menade att han inte gav något besked om hur det ska gå till att söka asyl via ambassader.
– Han kunde ha sagt att han ska titta över det gällande regelverket för viseringar, eller att vi ska utfärda humanitära visum till EU så att människor kan lämna in sina ansökningar på europeisk mark. Han kunde sagt någonting men det gjorde han inte.
De högerextrema partierna utmärkte sig under utfrågningen genom att måla upp migration som ett hot mot Europa. Svenska Kristina Winberg (SD) frågade till exempel vad Avramopoulis tänker göra åt att Sverige tar emot "ensamkommande barn som borde tas om hand i ankomstlandet." Hon ville se ett stärkt gränsskydd och "sanktioner mot länder som viftar igenom de som tar sig över gränsen."
Cecilia Wikström känner sig osäker på om det i dag finns stöd i parlamentet för att skapa lagliga vägar in i Europa.
– Under förra mandatperioden skulle jag sagt: tveklöst, men jag har svårt att bedöma läget med de över hundra främlingsfientliga som finns här. Jag vet inte.
