I oktober 2013 bordlade Europaparlamentet en resolution om sexuella och reproduktiva rättigheter (SRHR) inom EU. Resolutionen känd som Estrelarapporten skulle gå till omröstning men på grund av de konservativa mobilisering skickades tillbaka till jämställdhetsutskottet. Rapporten handlade om rätten till lagliga och säkra aborter, rätten till sexualundervisning, åtgärder mot diskriminering av hbtq-personer och rätten till behandling av hiv. Mikael Gustafsson, EU-parlamentariker från Vänsterpartiet är ordförande i parlamentets jämställdhetsutskott och deltog i samtalet vid Stockholm Pride. Han berättade om konservativa grupperingars enorma mobilisering för att resolutionen skulle bordläggas.

– Vi tog det för givet att resolutionen, ett policydokument som inte är juridiskt bindande, skulle gå igenom. Men de konservativa lyckades mobilisera civilsamhället som uppvaktade politiker för att rösta emot förslaget. Vi måste också engagera civilsamhället i våra frågor och arbeta bättre med att mobilisera underifrån.

Emilie Weiderud, RFSU:s aborträttsnätverk berättade om strategier som Reproductive Justice i USA använder för att mobilisera kring reproduktiva rättigheterna genom att lyfta upp reproduktiva rättvisan för alla kvinnor. Rörelsen fokuserar inte enbart på rätten till abort. Kvinnor ska bestämma själva över sin egen kropp och reproduktion men denna rättighet är i praktiken direkt kopplad till villkoren i kvinnors liv och den sociala, kulturella och etniska förhållanden. Emilie Weiderud tyckte att en liknande inkluderande rörelse skulle vara en bra strategi för att mobilisera kring SRHR inom EU också.

– I USA organiserar rörelsen sig intersektionellt. De tar upp frågor om hur hälsovården ska se ut för att garantera reproduktiva rättigheten för alla, vilka grupper som prioriteras av systemet eller de konservativa för att skaffa barn och vilka som inte har råd med att ha barn… De tar upp alla delar av ett packet, inte bara ha eller inte ha ett barn, utan att ha råd med barn är en viktig rättighet. Med detta skapar de allianser med den bredare anti-rasistiska, kvinno- och hbtq-rörelsen.

Samtliga debattörer höll med Stefan de Vylder, författare och nationalekonom, när han talade om en uppgivenhet på grund av den ekonomiska och politiska krisen i Europa. Även om bilden av den nutida Europa är splittrad och det finns samtida högerkonservativa och vänster rörelserna på frammarsch men helhetsbilden är en dyster bild, tyckte Stefan de Vylder.

– Under stora kriser längtar folk tillbaka till den en gång var. Invandrare, bögar och judar blir syndabocken. Kvinna ska vara kvinna och man ska vara man….Folk blir desperata och söker till någonting som ser ut som ett alternativ…I Ryssland längtar man tillbaka till sovjets stabilitet, Isis vill ta folk tillbaka till kalifatets tid. När det är kris, då kommer nostalgin och djup konservativa värderingar att dominera.

Men trots den dystra bilden av nutida Europa, med undantag för vissa länder där extremhöger inte har stort stöd, tyckte Stefan de Vylder, att toleransen hos folket generellt har ökat under de senaste åren i världen.