En regering kan inte vara feministisk. Det slår Gudrun Schyman fast efter att regeringen förklarat sig just feministisk och presenterat sina förslag på jämställdhetsområdet. Överlag tycker hon att förslagen är svaga, och visar varför opinionsbildningen behöver fortsätta, en roll som Feministiskt initiativ står redo att ta på sig som oppositionsparti utanför riksdagen.
Feministiskt Perspektiv bad Gudrun Schyman kommentera det faktum att Sveriges nya regering kallar sig feministisk och ge sin syn på de förslag som Socialdemokraterna och Miljöpartiet går fram med i feminismens namn.
– Feministisk regering… när man använder ordet på det sättet låter det väldigt konstigt, en regering kan inte vara feministisk, utan har att utveckla en feministisk politik som ska leda fram till jämställdhet och frihet från diskriminering. Men man kan inte vara en feministisk regering, man kan vara en jämställd regering om man är lika många män som kvinnor, och driva en politik som har jämställdhet som mål. Det här är en begreppsförvirring som gör mig lite orolig. De verkar inte ha klart för sig vad som är politisk analys och vad som är mål.
När det gäller de konkreta förslagen är det bra, enligt Schyman, att vårdnadsbidraget avskaffas, men bekymmersamt med den tredje ”pappamånaden”:
– Man befäster bara den situation som är, det är ju så uttaget ser ut i dag. Så en tredje ”pappamånad” ändrar inte på maktförhållandena alls och innebär ingen förändrad syn i grunden på detta. Jag skulle inte kalla det feministiskt.
Att lägga ansvaret för rätten till heltid på kommuner och landsting är inte heller tillräckligt för att nå resultat, menar Gudrun Schyman:
– Rimligare vore att lagstifta om det. För det första bara i kommuner där politiska viljan finns, där viljan saknas kommer det inte bli någonting och då blir det stora skillnader i kommunerna. De har haft möjlighet sedan länge att göra det här. Även i moderatstyrda kommuner är målet heltid som norm, men det innebär kostnader som kommunerna inte har kunnat bära.
Schyman är också kritisk till talet om deltid som möjlighet.
– Det framställs som en valmöjlighet, men det talas inte i de mansdominerade yrkena om heltid som norm, deltid som möjlig. När det visar sig omöjligt att få tiden räcka till ska vi diskutera arbetstidsförkortning. Det här är väldigt svagt, säger hon.
Både svagt och vagt säger hon om den handlingsplan för jämställda löner som regeringen ska ta fram. Det enda exemplet på vad som ska finnas med är förbättrad lönekartläggning.
Visserligen vore det en förbättring om lönekartläggning gjordes årligen, men Schyman påpekar att det som då uppmärksammas är skillnader inom en yrkesgrupp, medan de stora skillnaderna finns mellan kvinnodominerade och mansdominerade sektorer där lönekartläggning inte har någon effekt alls.
– Jag hoppas att de återkommer med tuffare förslag, men det här är väldigt svagt.
Inte heller att regeringen tänker införa jämställdhetsintegrering och genusbudgetering på myndigheter och departement räcker särskilt långt enligt Schyman.
– Vi menar ju att det måste finnas ett jämställdhetsdepartement, det måste finnas ett jämställdhetsutskott i riksdagen, en minister och en myndighet ute i samhället som genomför besluten som fattas. Hela den infrastrukturen saknas när det gäller de här frågorna.
Om de tänker fortsätta med det så visar de att de inte tar de här frågorna på allvar.
På tiden, säger Schyman när det gäller lagstiftning 2016 om börsnoterade företag inte uppnått minst 40 procent kvinnor i bolagsstyrelserna.
– Ja, det är ju det enda som kvarstår, så det var väntat och bra.
Gudrun Schyman hoppas att regeringen vågar gå vidare införa samtycke i lagstiftningen inte, likt Alliansen, tror det måste utredas vidare. Det framgår inte riktigt där frågan tas upp i punkten om att mäns våld ska motverkas.
– Jag hoppas att de snabbar på, men det bekymrar mig att de inte säger något om att garantera långsiktig finansiering av kvinnorjourerna, men det kanske kommer i budgeten…
Och vad gäller satsningen på skolhälsovård för att förebygga psykisk ohälsa hos unga, hoppas Schyman att regeringspartierna förstår att de måste in med normkritik i skolan.
– Det här handlar ju om att bryta väldigt destruktiva normer för pojkar. Skolan har ett gyllene tillfälle att få in alla diskriminerade grupper. När de säger skolhälsovård är det jättebra, men det handlar inte bara om plåstra om utan att ta tag i grundläggande frågor och jobba förebyggande med normkritik som visar att människor har mycket större potential i livet
än vad som ryms i föreställningar utifrån kön.
Det var alla åtta förslag från den feministiska regeringen och Gudrun Schymans slutkommentar blir:
– Det är alldeles uppenbart att det behövs ett feministiskt initiativ som håller de här frågorna uppe och som trycker på regeringen och fortsätter med opinionsbildning i de frågorna och den rollen kommer vi ta. Vi är nu ett oppositionsparti utanför riksdagen.
