Flyktinggruppernas riksråd FARR driver just nu Asylkampanjen för att lyfta asylrättsfrågan inför valet. Kampanjen samlar berättelser från människor med erfarenheter av att ha kommit till Sverige som flyktingar. Feministiskt perspektiv ringde upp Sanna Vestin, ordförande i FARR, för kommentar om kampanjen och gensvaret från partierna.
Syftet med Asylkampanjen är att lyfta frågan om asylrätt i valrörelsen och uppmana de som har rösträtt att använda den för alla som inte har. Det sker både genom att visa upp enskilda fall men också förklara strukturerna. Asylkampanjen har fem krav för en stärkt asylrätt. Med utgångspunkt i de kraven har Asylkampanjen ställt till de politiska partierna. Sanna Vestin, ordförande i FARR, kommenterar.
Vilket genomslag har Asylkampanjen fått än så länge?
– De senaste dagarna tycker jag det har lyft, en artikel vi hade i Aftonbladet delades till exempel väldigt mycket för att den blev en motvikt mot talet om flyktingar som en kostnad. Men allmänt har det varit svårt, kampanjen kunde ha fått mycket mer uppmärksamhet än den fått. Man kan väl säga att vi har slitit vårt hår här och lagt ner mycket jobb, och kunde väl till exempel också ha önskat att även kändisar skulle ha figurerat på bilderna för kampanjen, men så är det inte riktigt.
– Vi kommer visserligen att ha nytta av allt vårt arbete även efter valet, men vi har inte nått ut till så många fler än de som redan är intresserade av de här frågorna. Däremot har vi lyckas göra oss lite mer kända som en bra källa bland de som alltså redan har nära till engagemang i ämnet vilket såklart känns kul.
Den kanske mest aktuella delen av Asylkampanjen är de fem kraven som ni formulerat som frågor riktat till partierna, vilket gensvar har ni fått där?
– Av riksdagspartierna är det hittills Miljöpartiet, Folkpartiet, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet som har svarat, även Feministiskt initiativ har svarat. Socialdemokraterna och Moderaterna har inte svarat. Sverigedemokraterna har vi inte frågat, eftersom frågorna gick ut på hur partierna vill verka för vissa förbättringar för flyktingar.
Vad tänker du om att de två största partierna inte svarar på enkäten?
– Socialdemokraterna och Moderaterna är de som är ansvariga för den politik vi kritiserar. I ett längre perspektiv har Socialdemokraterna och Moderaterna varit väldigt överens i just flyktingpolitiken, och de har förvisso kunnat slippa den värsta skammen med tanke på att Sverige inte har avvisat lika mycket som många andra Europeiska länder, men samtidigt har Sverige fått såväl intern som internationell kritik för att ha utvisat personer till länder där de riskerar tortyr och död. I en jämförelse inom EU kan man se att Sverige har gett uppehållstillstånd till många, så man kan inte säga att svensk flyktingpolitik varit dålig alltigenom, men det beror inte bara på vilka som sitter i regeringen utan handlar om att mycket kamp och opinionsbildning från civilsamhällets håll har gett resultat.
Vad behövs för att svensk partipolitik ska kunna lyfta asylrätten nu?
– Från FARR:s håll kan vi ju hoppas att de andra partierna med större engagemang i frågan kan få större inflytande framöver. Det är ju ingen slump att Socialdemokraterna och Moderaterna inte svarat på de här frågorna och varit ganska tysta i frågan över huvud taget. Moderaterna har åtminstone varit måna om att inte förhandla med Sverigedemokraterna, så det får man väl ge dem. Till skillnad från många europeiska kollegor har statsministern också sagt rakt ut att det kostar pengar, men att vi ska stå fast vid att ta emot flyktingar, vilket betyder något eftersom de då vänder sig bort från SD-väljare. Däremot tycker jag det är osmakligt att prata om kostnader i det sammanhanget, även om resultatet kan bli positivt.
Utifrån de svar ni fått, har ni kunnat utse något parti som har högst samstämmighet med de krav ni formulerat?
– Vi har inte rangordnat deras svar på det sättet eftersom frågorna lämnat öppet för egna förslag och de ligger på olika områden och olika plan så det kan bli svårt att jämföra. De partier som har valt att svara har åtminstone ambitionen att göra något men det ser lite olika ut hur de vill gå tillväga. Miljöpartiet och Vänsterpartiet har till exempel väldigt lika politik vad gäller det ideologiska ställningstagandet i flyktingfrågan, men de har agerat annorlunda i frågan. Miljöpartiet är väldigt resultatinriktat och har samarbetat mycket med såväl Socialdemokraterna innan förra regeringsskiftet som med den borgerliga regeringen nu, vilket har upprört bland andra Vänsterpartiet. Vänstern är mer ideologiskt drivna och vill inte alltid rösta för saker som de inte stöder helt fullt vilket också kritiserats då det ibland kan uppfattas som otaktiskt.
Kan du ge exempel på några förslag som kommit in som FARR ser positivt på?
– Miljöpartiet har ett bra förslag att ändra lagen för att bättre kunna följa de bindande internationella principerna, så att hbtq-personer inte utvisas till länder där deras sexuella läggning är kriminaliserad. Folkpartiet vill att kritiken från FN:s tortyrkommitté och UNHCR (FN:s flyktingorgan, red anm) ska vägleda svensk asylprövning. Vänsterpartiet föreslår bland annat att en oberoende övervakare ska följa med vid tvångsutvisning för att säkerställa att mänskliga rättigheter inte kränks och att den utvisade inte arresteras eller utsätts för inhuman behandling vid ankomst. Kristdemokraterna vill genomföra en uppföljning av lagstiftningen för att säkerställa att förföljelse på grund av tro, kön, könsidentitet eller sexuell läggning ger flyktingstatus i enlighet med lagstiftningens intentioner. Centerpartiet vill pröva möjligheten för utländska medborgare att söka asyl vid svenska ambassader utomlands. Feministiskt initiativ vill ju verka för att ingen ska kunna utvisas överhuvudtaget och där hamnar diskussionen på en helt annan nivå.
– Generellt kan man säga att partierna som svarat kommer med bra förslag, men vaga förslag som att lagar ska utvärderas vet vi förstås inte var de landar. Jag saknar raka krav på lagändringar. Det är ganska allmänt hållet.
Bortsett från vad partierna pekat på, vad konkret står i vägen för en rättssäker asylprocess i Sverige i dag?
– Det handlar ganska mycket om bevisbördan. Både UNHCR och FN:s tortyrkommitté har bra riktlinjer för hur man ska hantera det och de bör erkännas som en vägledande rättskälla, vilket de inte gör i Sverige i dag och det har en rad konsekvenser. Att man inte kan styrka sin identitet kan därför leda till utvisning och Migrationsverket kan säga att det handlar om enskilda fall. Personer hamnar i situationer där de förväntas kunna bevisa att de har bytt religion, eller vilken sexuell läggning de har. Ett annat problem är när personer som utsatts för myndighetsövergrepp måste söka skydd hos de myndigheterna. Om någon till exempel uppger sig ha blivit misshandlad av polisen kan hen bli uppmanad att gå till just polisen med det ärendet, man skyller på att det varit något enskilt rötägg som misshandlat.
Vad krävs för politiska åtgärder för att stärka asylrätten?
– Man skulle egentligen behöva se över utlänningslagen, det gäller både bevisbördan och för att beslut ska kunna ändras om det i efterhand visar sig att personen behöver skydd. Enligt lagen behövs det i dag en ursäkt till varför det inte kom fram tidigare, det finns däremot inte som ett krav från FN:s håll. Är det så att man behöver skydd så behöver man skydd. Det han handla om att man inte klarar av att berätta saker i första taget eller kanske inte har tillgång till vissa bevis förrän senare. Det ska inte vara dödsstraff på att man inte lyckats få fram bevis i tid.
– Att barnkonventionen ska bli svensk lag är ett annat välkänt krav som många ställer. Likaså kravet om ömmande omständigheter, vilket blir aktuellt när till exempel en anhörig är bor i landet eller att man som traumatiserad inte kan åka tillbaka till det land där man utsatts för tortyr eller förtryck. I dag heter det att det krävs ”synnerligen ömmande” omständigheter för att det ska tas hänsyn till, vilket för jurister tolkas som ”nästan aldrig”, det har alltså blivit en snävare praxis än lagstiftaren menade. De har hunnit ändra så att det heter ”särskilt ömmande” för barn, men det behöver gälla vuxna också.
Vad har Asylkampanjen lyckats bäst med?
– FARR är inte bara en rörelse för de som stödjer flyktingar utan kanske framförallt för själva flyktingarna. Det märks inte minst på kampanjen, och vi som jobbar med den känner av att det betyder mycket för organiseringen och samhörigheten mellan personer med erfarenhet av att vara flyktingar. Det är också viktigt att lyfta fram att det vi gör alla dagar och år mellan valen är det främsta arbetet. Vi försöker påverka myndigheter och politiker och hur de röstar i riksdagen när de väl är valda. Vi får i efterhand ta fasta på deras löften och ambitioner och hålla dem ansvariga för det
Alla svaren från de sex partier som svarat på FARR:s frågor går att läsa här . På sidan finns de berättelser som utgör Asylkampanjen.
