Socialdemokraterna och Moderaterna gör gemensam sak i att vilja begrava frågan om vapenexport inför valet, enligt Anna Ek. Detta medan frågan är viktig för svenska folket särskilt när det gäller exporten till diktaturer. Sholeh Irani har intervjuat Svenska freds- och skiljedomsföreningens ordförande Anna Ek om sambandet mellan det svenska Nato-närmandet, vapenexporten och hur olika partier hanterar frågan.
Sverige tar ännu ett steg närmare Nato-medlemskap genom att starka förbindelserna med militäralliansen Nato. Regeringen tecknar nu ett avtal om att ta emot Nato-trupp på svensk mark och utöka militärsamarbetet. Utrikesministern, som varit drivande i förhandlingarna kallade det nya, så kallade värdlandsavtalet för ”säkerhetssamverkan”. Detta beslut tas inför valet och under en av regionens allvarligaste väpnade konflikter mellan Ryssland och Ukraina. Sedan 1994 har Sverige samarbetat med Nato inom alliansen Partnerskap för fred, PFF. Ett partnerland kan ingå ett värdlandsavtal med Nato, vilket innebär att Nato får öva i partnerlandet och vid behov kan Natos snabbinsatsstyrka erbjuda sin närvaro. Värdlandsavtalet i sig betyder inte att Nato snabbinsatsstyrka förbinder sig att ställa upp för ett partnerland, om detta inte bedöms som nödvändigt.
Hur tolkar du det nya avtalet med Nato?
– Det är fortsättningen på en lång tradition av nära samarbete med Nato, ett samarbete som nu tar ytterligare ett steg. Ett felaktigt försvarspolitiskt agerande från den nuvarande regeringen, men det går även längre tillbaka till den dåvarande S-regeringen som ville komma nära Nato så mycket som möjligt utan att bli en officiell medlem. Man hör ofta, även försvarsministern och andra försvarspolitiska talespersoner, säga att vi måste gå med i Nato, för att vi får inte hjälp annars. Då tar de upp situationen i Ukraina som argument. Det är svag argumentation. Självklart måste vi göra allt för att få en diplomatisk lösning på stridigheterna i Ukraina och fördöma Rysslands agerande. Men det finns inga likheter med Sverige, argumentet är historielöst, vi har ingen historisk konflikt med Ryssland som Ukraina har. Men de som vill gå med i Nato använder sig av Ukraina-krisen för att främja sina egna intressen, utan någon reell säkerhetspolitisk analys, anser Anna Ek, ordförande för Svenska Freds.
Ek förklarar att det ofta sägs att Sverige måste klara sig på egen hand och nästan alla parlamentariska partier använder sig av denna mantel för att stärka försvaret. Men med ett allt närmare samarbete med Nato, håller inte argumenten längre och det blir motsägelsefullt.
– Alliansregeringen, Socialdemokrater och även Vänsterpartiet säger att Sverige måste stärka sitt eget försvar, att vi inte kan räkna med hjälp från Nato. Frågan är då varför vi nu ger Nato så pass fria tyglar med det nya avtalet? Det skulle inte förvåna mig om vi nu hör samma röster säga: ”Nu måste vi stärka försvaret för att kunna leva upp till de åtaganden som gjorts gentemot Nato” Oavsett vad så är alltid svaret upprustning.
Däremot ser Anna Ek en fara med ytterligare ett närmande till Nato. Särskilt under en konfliktfylld tid anser hon att detta avtal är farligt för Sveriges och regionens säkerhet.
– I ett politiskt farligt läge då öst och väst befinner sig i konflikt med varandra, och konfliktnivån trappas upp för varje vecka i Ukraina, desto närmare kommer risken att det eskalerar ännu värre. I en tid av säkerhetspolitisk kris och vapenskrammel kan det ju rimligen inte vara rätt att göra mer av samma. Det är ju förtroendeskapande åtgärder, politiska samtal, som behövs. Inte mer upprustning.
Vad är det som motiverar nästan alla riksdagspartier, även MP och V i viss grad, att stödja utvecklingsplanen istället för avveckling, när det gäller försvar och vapenexport?
– Det är valrörelsen, ett sätt att säga till väljarna att nu agerar vi konkret och minskar risken för väpnat anfall. Nu, i och med, valrörelsen vill partierna säga att de tar ansvar för nationens säkerhet och därför minskar skillnaderna i synen på avveckling. Men samtidigt glömmer man att Sverige skriver sig mer in i konfliktbilden. Även Vänsterpartiet, som varit kritiska mot Nato-anslutning, är inte för en generell nedrustning.Jonas Sjöstedt uttalar behovet av ett starkt försvar. Motiveringen för olika partier kan vara en kombination av olika faktorer. S säger att Sverige ska ha samarbete med Nato, men ser inte riskerna med det. M och FP vill att vi ska vara medlemmar. Både kritiker och Nato-vänner har varit dåliga på att kritisera Nato och dess medlemsländer. De höga militära utgifterna och kärnvapenparaplyet över Europa till exempel.
Har frågan om vapenexport uppmärksammats tillräckligt under valrörelsen? I våras genomförde Amnesty Sverige en opinionsundersökning som visade att fyra av fem vill stoppa vapenexporten till diktaturer. Detta medan vapenexport, särskilt till diktaturer har ökat successivt sedan 2009.
– Vapenexport engagerar många i Sverige. Men både Socialdemokraterna och Moderaterna undviker den här frågan. Endast 11 procent av Socialdemokraternas och 2 procent av Moderaternas ledamöter har svarat på enkäten med Svenska Freds frågor rörande vapenexport inför valet. Och detta är ett enormt misslyckande för de politiska partier som vill ta regeringsmakten, men ignorerar ett folkligt engagemang mot vapenexport, särskilt till diktaturer till att börja med. Även för kandidater utanför riksdagen har deltagandet från dessa partier hittills varit mycket lågt i Svenska Freds enkät.
Hur ska man förklara kopplingen mellan vapenexport som en av Sveriges största inkomstkällor och utökat Nato-samarbete? Finns det något samband?
– Svensk försvars- och vapenindustri är till stor del anpassad efter Nato-standard. Dessutom är en stor del av vapenindustrin i Sverige ägd av Nato-medlemmar som Storbritannien, Tyskland, Frankrike och USA. Vapenindustrin är integrerad i Nato-länderna. Man exporterar mellan Nato-länderna, men även till icke-Nato-länder. Ett hyckleri råder när det gäller vapenexporten och EU. Generellt konstaterar flera länder, bland annat Frankrike, att Ryssland är det största hotet mot rikets säkerhet, men samtidigt har Frankrike omfattande vapensamarbete med Ryssland.
– Vissa bedömare menar att om Sverige går med Nato blir det sämre för vapenexporten men andra menar att den tvärtom öppnar större marknad. Jag är i dagsläget osäker på vilka som har rätt.
Svenska Freds arbetar för avveckling av vapenexporten. Vilka partier lovar detta?
– Många partier säger att de vill ha en avveckling på sikt, vissa säger att de vill göra det nu och avveckla helt, medan andra vill se vissa skärpningar men behålla vapenexporten. De som vill avveckla helt, finns det inte många av! Socialdemokraterna visar höga ambitioner, men detta reflekteras i princip aldrig i politiken, Vänsterpartiet vill stärka försvaret, är inte är helt tydliga och pratar om stegvis avveckling. Feministiskt Initiativ är det parti som står för avveckling helt och hållet, men utmaningen för Fi är hur man ska göra detta, en konkret plan har inte presenterats. Miljöpartiet har också långtgående ambitioner. Men Gustav Fridolin har förklarat att de vill börja med stopp för vapenexport till diktaturer. MP vill också avveckla stegvis, och visar ingen konkret plan för att avveckla försvaret heller. Sett till att stoppa vapenexporten till diktaturer är det väl egentligen bara S, M och C som inte direkt visat framfötterna. Så om man som väljare prioriterar detta finns det ett antal partier från höger till vänster att välja emellan. För att avveckla försvaret och vapenexporten helt har man mindre val.
Är det ett rimligt krav att avveckla vapenexporten för ett land som är så pass framgångsrikt i vapentillverkning? Är det ekonomiskt möjligt för Sverige?
– Vi har försökt utmana riksledamöter vi har kontakt med att utreda hur det ska gå till om man bestämmer sig för en avveckling. Det krävs en omfattande utredning som beslutsunderlag. En brittisk utredning cirka tio år sen, visade att om man bara halverade vapenexporten, skulle man få 40 procent fler arbetstillfällen. Moderaterna och Socialdemokraterna talar om att värna om arbetstillfällen. Varför är de inte beredda att satsa på en undersökning och se om det leder till fler arbetstillfällen om man avvecklar försvaret eller vapenindustrin? Experter säger att det går att omvandla vapenindustrin till miljöteknisk tillverkning till exempel, och skapa ytterligare arbetstillfällen.
Så det finns inte ens en utredning som kan bevisa att vapenexport är den mest lönsamma!? Innebär det att de partier som säger nej till avveckling, inte har något underlag för sina beslut?
– Nej, det har de inte! De går på tradition att ha vapentillverkning i Sverige.
