Vänsterpartiet Storstockholm polisanmäler i dag ett 20-tal uttalanden i sociala medier med grova påhopp och kränkningar mot människor med utländsk bakgrund, muslimer, romer och hbtq-personer.

Det är Kerstin Burman, jurist och distriktsstyrelseledamot för Vänsterpartiet Storstockholm, och Seluah Alsaati, ordförande i Vänsterpartiet Storstockholm, som står bakom anmälan. I ett pressmeddelande uppger de att de flesta inläggen är skrivna av personer som har, har haft eller kandiderar till förtroendeuppdrag för Sverigedemokraterna.

Med anmälan vill de få rättsväsendet att dra en tydlig gräns för vad som är hat i juridisk mening och därmed inte hör hemma i samhällsdebatten.

Bakgrunden är erfarenheten, under exempelvis pågående valrörelse och Pride-manifestationer, att antirasister, personer med invandrarbakgrund och hbtq-personer som tar plats i offentligheten oftare möts med hat och hot än andra. Anmälarna konstaterar att många av Vänsterpartiets medlemmar har tagit emot hot under året, och att få anmälningar om exempelvis hets mot folkgrupp leder till åtal.

– Att människor ger uttryck för förakt, att jag är mindre värd på grund av att jag är bisexuell är inte okej. Det minskar mina möjligheter att nyttja samma livsutrymme och samma öppenhet kring min person som exempelvis heterosexuella personer. På samma sätt begränsas Seluahs livsutrymme av människor som uttrycker hat för att hon har föräldrar som inte är födda i Sverige, säger Kerstin Burman.

Hon och Seluah Alsaati vill sätta hatbrottslagstiftningen på prov som demokratiskt verktyg för att alla ska kunna delta i samhället på samma villkor, oavsett härkomst eller sexuell läggning.

– Nu när valrörelsen intensifieras och många av oss kommer att höja rösten för ett rättvist Sverige, undrar vi förstås om hatet kommer att öka. Vi accepterar inte att våra medlemmar eller någon annan möts av hat när vi utnyttjar våra demokratiska rättigheter, säger Seluah Alsaati.

Vänsterpartiet anser att polisen och Säpos arbete för att skydda demokratin genom att bekämpa hatbrott och hets mot folkgrupp och har bland annat lagt fram följande förslag:

• En nätombudsman, NätO, bör bildas och ges i uppdrag att stödja och hjälpa den som utsätts för hot och kränkningar på nätet, vilket bland annat innebär att ombudsmannen måste ges verktyg och förutsättningar att hjälpa utsatta att få ansvariga för webbsajter att ta bort kränkande kommentarer på nätet samt erbjuda stöd vid polisanmälningar. En nätombudsman bör även ges möjlighet att driva skadeståndsprocesser.

• Ge polisen stöd att kraftfullt prioritera arbetet mot hatbrott genom att återigen tydligt skriva in det i regleringsbrevet. Den borgerliga regeringen har valt att plocka bort hatbrott som prioritet från regleringsbrevet och i stället låtit polisen prioritera jakt på papperslösa. Regeringen gav nyligen Rikspolisstyrelsen nya riktlinjer att jobba med hatbrott, men prioriteringen bör ges extra tyngd i regleringsbrevet.

• Tillsätt en oberoende granskning av alla anmälda hatbrott i syfte att hitta brister i utredningsarbetet så att flera anmälningar kan leda till åtal och fällande dom. Vi vet att kvaliteten på utredningar och åtal varierar över landet och att flera brott borde klassificeras som hatbrott och leda till åtal och fällande dom.