Natten till tisdagen genomförde polis deportationen av tolv unga afghaner som tidigare fått utvisningsbeslut, trots försämrat säkerhetsläge. Nätverket Vi står inte ut, men vi slutar aldrig kämpa samlades vid förvaret i Märsta redan på lördagen för att påbörja protesterna.
Trots Migrationsverkets nya bedömning att säkerhetsläget i Afghanistan försämrats och att väpnad konflikt råder i samtliga landets provinser sattes de unga afghanerna på ett flyg mitt i natten mellan måndag och tisdag.
– Det är helt ofattbart, de skickar ju människor rakt in i döden, säger Eva Märta Granqvist till SVT i samband med manifestationen.
Hon är en av aktivisterna i nätverket Vi står inte ut, men vi slutar aldrig kämpa, som består av personer som i olika funktioner kommer i kontakt med de människor som berörs av de nya asyllagarna. Rörelsen är kritisk till regeringens retorik om en ”systemkollaps” som anledning till de nya, strängare reglerna.
– Vi var inte i närheten av en systemkollaps föra hösten. Det är nu den sker, säger Sara Edvardson Ehrnborg. Hon är i grunden gymnasielärare i svenska, men sedan drygt fyra år samordnare på en introduktionsenhet för ensamkommande barn och ungdomar till och med 16 år.
När institutionerna gick på knä mobiliserade sig civilsamhället med stor kraft, påminner hon.
– Förra hösten möttes tusentals volontärer, på buss- och tågstationer. Företagare skänkte mobiltelefoner, mat, blöjor, kläder. Visst, det var kaotiskt, men det fungerade. Jag har inte träffat ett enda unge som inte fått omvårdnad, mat, säng och skola. Myndighetshjälp fick vi inte till att börja med, med vi byggde organisationer och nätverk. Och det fungerade. Men nu slås hela samarbetet sönder. Fler barn avviker från sina boenden, risken för suicid har ökat. Vi märker hur kolossalt hårt den nya asyllagen och återlämningsavtalet till Afghanistan slår, säger Sara Edvardson Ehrnborg.
Stor mobilisering
I och med den nya asyllagen blev arbetet för flyktingars rättigheter mycket svårare, och behovet att organisera sig ökade.
– Jag skrev ett frustrerat inlägg på Facebook om oss professionella som möter ensamkommande och som inte kommer att stå ut så länge till. Helena Lindroos läste inlägget och blev inspirerad till att skapa en grupp. Hon kallade den #vistårinteut. På två veckor fick gruppen 2 000 nya medlemmar. Vi vänder oss till dem som arbetar med ensamkommande barn.
På bara två månader har gruppen mobiliserat över 7 000 medlemmar, och hundratals till står på kö. Migrationsverket har samtidigt påbörjat massuppskrivningar av åldersbestämningar på ensamkommande flyktingbarn, och hanteringen strider mot barnkonventionen, menar Sara Edvardson Ehrnborg.
– Sverige har skrivit under Barnkonventionen och säger sig vilja omvandla den till lag, men då måste vi följa den. Vi ser tydligt hur åldern 14 har blivit populär i åldersbedömningarna, för då kan man ta fingeravtryck och använda Dublinavtalet för att skicka barn ur landet. Vi ser också hur 15-16-åringar, helt rättsvidrigt, skrivs upp till 18 år, säger hon.
Sara Edvardson Ehrnborg
Den lagändring om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige som trädde i kraft 21 juni 2016 är tänkt att gälla i tre år, om inte riksdagen beslutar något annat. Sverige har nu anpassat sina asylregler till EU:s miniminivå.
Lagen innebär bland annat att uppehållstillstånd som ges av asylskäl ska vara tidsbegränsade, och att uppehållstillstånd för särskilt ömmande fall bara ges undantagsvis. Det blir mycket svårare att ta hit sin familj, och de som bedöms som flyktingar kommer som mest att få tillfälliga uppehållstillstånd på tre år som sedan ska omprövas.
– En stor grupp som hittills fått stanna med stöd av ömmande omständigheter är ensamkommande barn som inte har någon som kan ta emot dem i hemlandet. De kommer nu att få tillfälliga uppehållstillstånd, och de kan alltså utvisas när de fyller 18 år. Och hur motiverar jag någon att gå i skolan, lära sig svenska, få vänner på sådana villkor, frågar hon.
Förråad diskussion
Men med den nya lagen har det också kommit ett annat tonläge, menar Sara Edvardson Ehrnborg. Diskussionen om asylsökande har förråats och blivit mer misstänksam, men det hade inte behövt se ut så.
– Vi vill förändra retoriken, säger hon. Numera talas det om ensamkommande barn i samma mening som våldtäkter och terrorism. Så var det inte tidigare. Tänk om Stefan Löfven förra hösten hade kavlat upp ärmarna och sagt ”det här ska vi klara”, han hade stått tryggt på en solidarisk socialdemokratisk grund. Han hade kunnat samla innovatörer, kreatörer, civilsamhälle och bli en härförare.
Trots protesterna genomfördes utvisningen av de tolv unga afghanerna på natten till tisdagen som planerat. Huruvida några av dem kunde lämna in verkställighetshinder med anledning av Migrationsverkets nya bedömning av säkerhetsläget är oklart. Enligt Uppsala nya tidning (UNT) ingrep polisen mot demonstranterna för att kunna genomföra deportationen.
På Arlanda samlades några aktivister från #vistårinteut tillsammans med cirka 40-50 killar som själva är från Afghanistan vid Terminal 5 på Arlanda. ”De och vi vet att Afghanistan inte är säkert”, skriver nätverket i ett pressmeddelande på sin Facebook-sida och vidare: ”Det gör ont, säger de, att se att Sverige utvisar folk till ett land som förföljer människor och de är själva rädda för vad som ska hända med dom. De lämnade allt för att komma hit till Sverige. Deras liv var i fara och landet Afghanistan var inte säkert. Därför kom de hit.”
Nu samarbetar #vistårinteut-rörelsen med Blank Spot Project, som genom crowdfunding försöker ordna så att en reporter kan åka till Kabul och rapportera om vad som händer på plats.
– Vi har alla stor sorg i dag, och det vi tror är att många av de som deporterades tillhör de som fick sina åldrar uppskrivna. Jag kan knappt prata om det här, säger Sara Edvardson Ehrnborg på tisdagsmorgonen.