I skuggan av regeringsbildningsprocessen har Lise Bergh lagt förslag på hur Sverige ska få en oberoende institution som främjar och skyddar de mänskliga rättigheterna (MR). Det var i våras som regeringen gav Bergh i uppdrag att ta fram formerna för MR-institutionen i enlighet med FN:s så kallade Parisprinciperna (se faktaruta).

Utredningen är inte den första och trots att Sverige skrivit under internationella konventioner om att inrätta en oberoende MR-institution har resultat uteblivit. Bland annat har riksdagen sagt nej till att inhysa institutionen, rapporterar tidningen Funktionshinderpolitik. Enligt Lise Berghs förslag inrättas en MR-institutionen, som självständigt tar övergripande ansvar i arbetet med mänskliga rättigheter, som en myndighet under regeringen kallad Sveriges nationella institution för mänskliga rättigheter.

Oberoendet garanteras bland annat genom att regeringen inte utser myndighetens chef, utan en styrelse som gör det. Institutionen ska kunna kräva in uppgifter från andra myndigheter, som också kan kallas till överläggningar, men inte behandla enskilda klagomål. Hon bedömer att det skulle vara för resurskrävande och påverka institutionens självständighet.

– Institutionens muskler skulle jag vilja säga är att offentliggöra utredningar, rapporter och rekommendationer. På så sätt kan dessa användas för att bilda opinion av andra, säger Lise Bergh till Funktionshinderpolitik.

För att den nya institutionen ska kunna göra ett fullgott arbete räknar Lise Bergh med att den behöver ha ett 60-tal anställda och en budget på 72 miljoner kronor per år. Eftersom frågan berör alla politikområden, menar hon att kostnaden för varje område blir liten.

Lagstiftningen som styr den nya institutionen ska enligt förslaget träda i kraft 1 januari 2021.