Ett år efter idrottens #metoo-upprop #timeout bjöd Stockholmsidrotten in till samtal om vad som hänt under året. En av initiativtagarna till uppropet var fotbollsspelaren Irma Helin som fanns på plats under tisdagen. Hon förklarade att det till en början inte var självklart att gå i bräschen men då hon tillsammans med bland annat Isabelle Widmark från stiftelsen Fairpay kände att det verkligen fanns ett behov beslutade de sig:

– Det behövdes några som tog de första stegen och det var det som drev mig, sade hon och förklarade att det behövs förändringar inom maktstrukturerna i samhället – i samhället i stort men också på föreningsnivå, att som ledare skapa samtalsklimat som öppnar upp:

– Det måste bli tydligt vad som gäller och vad som händer om det inte sköts.

Om #timeout berättade hon:

– Det blev mycket större än jag hade kunnat ana. Det har varit ledsamt och mörkt att ta del av alla historier. På mina sociala medier har jag fått hemska berättelser från unga tjejer och pojkar – och äldre kvinnor och tanter. Det har varit en otrolig respons som varit mörk men samtidigt känner jag att vi gjort något viktigt, sade hon.

Irma Helin menar att idrottsrörelsen är inne på rätt väg, att problem finns inom fotbollen liksom i övriga samhället och att frågorna måste fortsätta att belysas och att alla föreningar och ledare har ansvar att ta frågorna vidare. På frågan om hon tycker det är något som saknas lyfte Irma Helin vikten av talet av Nilla Fischer som på Fotbollsgalan i måndags i sitt tacktal till utnämningen av Diamantbollen höll ett brandtal om jämställdhet, liksom Kosovare Asllanis tal förra året då hon vann Diamantbollen.

– Men det är inte de profilerna och vi som bestämmer utan det sker högre upp i Fifa och i Uefa och där måste det tas beslut som också påverkar längre ner. Men vi måste kämpa på och då vågar jag tro på att det goda segrar till slut.

För nästan exakt ett år sedan skrev friidrottaren Moa Hjelmer ett inlägg på Instagram om hur hon blev våldtagen när hon var 21 år av en betydligt äldre man. I inlägget beskrev hon hur hon säger nej, ett nej som inte respekteras: ” Jag fryser till is, kan inte röra mig. Jag säger inget mer. Han våldtar mig.”, skrev hon i inlägget.

– Jag hade inte planerat att berätta men när #timeout satte igång kände jag mig berörd när det var andra idrottare som vittnade. Visserligen hade jag lagt det bakom mig men det hade ändå präglat mitt liv.

– Det blev lite av en chock för många, friidrotten är ganska öppen och inkluderande och jag tror inte många visste att sådant här försiggick.

I veckan har Riksidrottsförbundets nya visselblåsartjänst kommit igång – en idrottsombudsman som kan ge råd och stöd vid misstanke om någon bryter mot idrottens värdegrund. Riksidrottsförbundets ordförande Björn Eriksson sade i samband med öppnandet av tjänsten att det råder absolut nolltolerans mot våld, trakasserier och övergrepp och att: ”Visselblåsartjänst och idrottsombudsman är kontaktvägar för anmälan, stöd och rådgivning med barnens bästa för ögonen”. Moa Hjelmer tycker att den är ett bra steg framåt för att göra idrotten tryggare.

– Den är jätteintressant. Mycket problem ligger på klubbnivå, men förbundet har börjat jobba med frågorna och tar det på allvar och det känns skönt, sade hon.

På frågan om hon har sett några förändringar under året som gått svarade hon att hon bland annat märkt att folk pratat om sexuella trakasserier och sexuella övergrepp på ett nytt sätt och att många insett att det både är ett samhällsproblem och ett problem som finns inom idrottsrörelsen:

– Det har äntligen gått från ord till handling, tack vare #metoo.

Moa Hjelmer. Foto: Bella Frank

Helen Alpstig. Foto: Bella Frank

Johan Stark. Foto: Bella Frank

Niklas Boström. Foto: Bella Frank

Henric Hedberg och Camilla Johansson från Stockholmsidrotten arrangerade. Foto: Bella Frank

Morgonseminariet inleddes av Johan Stark, generalsekreterare för Svenska basketbollförbundet (SBBF), som menade att förbundet är bra på många områden, som bland annat könsfördelning och inkludering av personer med utländsk härkomst, men att förbundet ändå har mycket kvar att göra vad gäller frågorna som lyftes under #timeout.

– Vi har påbörjat en resa, en ganska jobbig resa, det är mycket insikter som kommer, sade han under seminariet som hölls på Salkhallen i Alvik i Stockholm.

Johan Stark tillträdde som generalsekreterare i februari i år då #metoo hade pågått några månader. Inom basketen upprättades också ett nätverk av Kadidja Andersson, Azuka Nnamaka och Ebba Requin under namnet #utfoulad. Johan Stark förklarade att han till en början kände sig pressad då det fanns en bild av att förbundet inte ville gå till botten med problemen, men att kvinnorna i #utfoulad och han fann varandra snabbt.

– Under mina första nio månader inom förbundet har #utfoulad påverkat både vardag och verksamhet.

Johan Stark sade att förbundet måste bli bättre i en rad frågor:

– Flera av vittnesmålen från #utfoulad visar att vi inte skapat en inkluderande miljö, det är många som inte har känt sig inkluderade. Alla ska känna sig välkomna inom basketen, slog han fast.

Under året har också Azuka Nnamaka och Ebba Requin valts in i förbundsstyrelsen. SBBF har tillsatt en arbetsgrupp att jobba med värdegrund och Johan Stark menade att det inte går att förändra om inte förändringen först sker på förbundsnivå:

– Vi börjar med oss själv genom internutbildningar som sedan ska spridas ut. Vi ska visa vägen men vi måste först lära oss, sade han och förklarade:

– Vi har insett att vi har, och vi har vågat säga att vi har, problem.

Inget upprop förra året handlade specifikt om skateboardkulturen men enligt undersökningar finns det problem med machokultur, homofobi och sexism inom den. Jämställdhet och jämlikhet är något Svenska skateboardförbundet hade jobbat med även innan #metoo genom utbildningar och genom att alltid ha dessa ledord med på dagordningar, samt genom påverkansarbete. Den som söker pengar via Skateboardförbundet genom idrottslyftet måste jobba med både jämställdhet och jämlikhet för att få bifall.

– Frågorna måste genomsyra allt i en verksamhet – inte i projekt utan det måste integreras i den centrala organisationen, sade Niklas Boström, struktur- och jämlikhetsutvecklare på Skateboardförbundet:

– Vi är också på en resa, det är en löpande process där vi försöker synliggöra var vi är och försöka komma vidare.

Henric Hedberg verksamhetsledare med fokus på jämställdhet på Stockholmsidrotten tog upp vikten av att tala värdegrund och att göra detta på gräsrotsnivå med alla Stockholmsdistriktets 3 400 föreningar:

– Har vi ingen värdegrund kan vi inte prata om det vi pratar om här i dag, sade han och pekade bland annat på att inte stanna vid att tala om problem utan även att agera och att det ibland kan handla om att ta ett steg tillbaka:

– Jag som vit man måste också gå ut ur några rum. Jag måste inte vara med och fatta alla beslut. Så viktig är inte jag och alla andra vita män inom svensk idrottsrörelse.

Helen Alpstig, samordnare för värdegrundsfrågor och sakkunnig på barn- och ungdomsidrott på Stockholmsidrotten, berättade att hon får samtal om förövare inom idrotten som exempelvis kan handla om en förälder eller en tränare som sexuellt ofredar och följer efter en ung spelare. Hon talade om nödvändigheten att jobba med frågorna inom alla föreningar helt enkelt för att förhindra nya övergrepp och nya förövare. Hon tog också upp den nya visselblåsartjänsten som trädde i kraft under torsdagen och betonade att det går att få hjälp på många olika sätt som att avgöra när det är dags att koppla in socialtjänsten.

– Ring till oss, sade hon och förklarade att hon både upprörd över vad de som hör av sig blivit utsatta för och tacksam för att de vågar ta kontakt:

– Lika glad är jag att man nu sätter ord på att det inte känns ok och att de ringer.