Under några år såg det ut som att Guatemala var på väg i en mer demokratisk riktning. År 2013 dömdes den nu framlidne exdiktatorn Efraín Ríos Montt för folkmord på mayafolket ixil under åren 1982-1983, mitt under det 30-åriga inbördeskriget (1969-1996). Det var ett första steg mot upprättelse för det under historien så illa behandlade mayafolket.

Det gjordes även viktiga framsteg i kampen mot korruptionen och den straffrihet politiker och militärer åtnjuter. Detta tack vare riksåklagarna Claudia Paz och senare Thelma Aldanas arbete som backades upp av den FN-stödda oberoende anti-korruptionsorganisationen Cicig.

Men domen mot exdiktatorn Ríos Montt annullerades av konstitutionsdomstolen och rättegången skulle tas om. Innan den hann avslutas dog dock Ríos Montt. I år var dottern Zury Ríos en av presidentkandidaterna tills konstitutionsdomstolen i mitten av maj upphävde hennes kandidatur, eftersom det strider mot konstitutionen att en släkting till en exdiktator som kom till makten via en statskupp kandiderar.

Hbtq-personer och journalister attackeras

Guatemalas avgående president Jimmy Morales utsåg en tredje kvinna till posten som riksåklagare, Maria Consuelo Porras, men han beslutade att Cicig inte får förnyat mandat utan ska lämna landet. I samband med det förklarades dess chef, colombianen Ivan Velásquez non grata och var inte välkommen tillbaka in i landet efter en resa.

Cicig har sedan 2007 bekämpat organiserad brottslighet med kopplingar till den yttersta makteliten. De har fått ett betydande bistånd från Sverige för att kunna driva verksamheten. Bland annat har den tidigare presidenten Otto Pérez Molina och före detta vice presidenten Roxana Baldetti dömts för korruptionsbrott. Flera kongressledamöter har ställts inför rätta efter att ha anställt personer, varav en del släktingar, som aldrig utförde något arbete utan redan hade andra anställningar, för att inkassera deras löner.

Våld och utpressning från kriminella nätverk är allvarliga problem, liksom gängkriminaliteten. Cicig:s arbete bidrog till att stärka rättsstaten. Utan Cicig riskerar straffriheten, som år 2017 uppskattades överstiga 97 procent, att förbli ett allvarligt problem.

Den avgående presidenten Morales har attackerat både media och konstitutionsdomstolen för att vara politiserade. Flera journalister har trakasserats och minst sex journalister mördats under Morales tid som president.

Landet har även uppmärksammats för att kongressen godkänt en proposition som innehåller bestämmelser som skulle diskriminera hbtq-personer och utvidga kriminaliseringen av abort, skriver människorättsorganisationen Human rights watch i sin årsrapport (2019). Lagen har ännu inte trätt ikraft och flera människorättsorganisationer, såsom Amnesty international, har protesterat kraftigt mot lagförslaget.

Protester inför valet 2015. Bild: Christin Sandberg

Flickor utsatta för extremt våld

Problemen är djupt rotade. Landet brottas med extrem ojämlikhet och ojämställdhet. Klyftorna mellan de familjer som tillhör oligarkin, det vill säga den ekonomiska eliten, vilka reser med skottsäkra bilar och flyger med helikopter till Miami över veckoslutet, och den stora majoriteten som tillhör mayafolket, vars barn i vissa regioner lider av kronisk undernäring och varken har möjlighet att äta sig mätta eller fullfölja skolgången är milsvida.

Den svåra förföljelsen under inbördeskriget innebar död, tortyr och våldtäkter samt att hela byar brändes ner. I dag försöker någon familjemedlem ”rädda” familjen undan hungersnöd genom att försöka ta sig den farliga vägen till USA för att jobba och skicka hem pengar.

Under president Morales mandatperiod begravdes hela byar under lava efter ett vulkanutbrott i juni 2018. Människorättsorganisationer uppskattar att så många som 3 000 personer dog. Att det var förenat med en stor risk att bo vid vulkanen var känt, men de som bodde där var fattiga och hade inget val. De hade ingen annan säkrare plats att bosätta sig på.

Rekordmånga av landets tonårsflickor blir gravida och kvinnomorden är många och har brutala tortyrliknande inslag.

Den 8 mars 2017, på den internationella kvinnodagen, dödades 41 tonåriga flickor i en brand på ungdomshemmet Hogar seguro i Guatemala city. 56 flickor hade blivit inlåsta under natten i ett utrymme som var beräknat för elva personer, utan tillgång till vatten eller toalett.

Det var straffet för att flickorna hade protesterat mot de miserabla levnadsvillkoren och hur de behandlades på hemmet, samt vittnat om och anmält sexuellt våld som pågått under åratal. Efter minst sex timmar inlåsta under dessa förhållanden satte en av tjejerna en madrass i brand så att vakterna skulle öppna dörren, men det gjorde de inte.

Splittrad vänster

Om Sandra Torres, som är född in i den politiska eliten, hade kunnat vända utvecklingen är svårt att utröna, men hon har under sin karriär visat prov på socialt engagemang. 2007 ledde hon partiet UNE:s kampanj som gjorde hennes exmake Álvaro Colom till president. Under åren som följde införde hon omfattande sociala program för att fler barn skulle gå i skolan och få tillgång till hälsovård och vacciner.

Programmet nådde stor räckvidd ute på landsbygden, där hon har basen för sitt stöd. Men det räckte inte, eftersom så många där inte röstade i andra valomgången.

En annan som försökte var Thelma Cabrera, mayakvinna som ställde upp som presidentkandidat i första valomgången i juni och lyckades få över 10 procent av rösterna. Det räckte inte till den andra och avgörande rundan, men hon lyckades sätta fokus på ursprungsfolken som utgör uppskattningsvis halva befolkningen.

Cabrera menar att för ursprungsfolken maya, garifuna och xinca, i Guatemala finns det ingen stat. Frånvaron av fungerande hälsovård och skolgång samt de problem som olika megaprojekt inom gruv- och vattenkraftsindustrin orsakar för befolkningen på landsbygden har nått ”botten av avgrunden”, sade hon i en tv-intervju inför valet.

Många kritiserade Cabrera för att sakna akademiska meriter. Men hennes politiska bildning sträcker sig långt bakåt i tiden. Sedan 1992 är hon aktiv i de sociala rörelserna till försvar för odlingsbar mark och drägliga arbetsvillkor för daglönare i jordbruket. Landets sociala problem har hon levt in på bara skinnet.

Svagt stöd

Inför den andra valomgången uppmanade Thelma Cabrera, liksom den övriga fragmentiserade vänstern, dock alla till att avstå från att rösta för att inte stödja någon kandidat från den ekonomiska och politiska eliten, vilka de menar inte representerar urspungsbefolkningen.

I den första valomgången i juni fick den söndersplittrade vänstern sammanlagt närmare tjugo procent av rösterna. Hade de haft en enad front hade den politiska kartan antagligen sett annorlunda ut.
Men nu blev det Alejandro Giammattei, med ett tvivelaktigt förflutet, som tog hem segern. Giammattei är mest känd för en händelse under hans tid som fängelsedirektör.

Tidigt en morgon i september 2006, då han suttit på posten som fängelsedirektör i ett år, gick 3 000 beväpnade poliser och militärer in i det som beskrivs som ”laglösa” Pavón-fängelset i utkanten av Guatemala City för att återta kontrollen. Sju intagna dödades. Trots det sågs det som en lyckad operation och Giammattei ställde upp som kandidat i presidentvalet året efter och tog då hem 17 procent av rösterna

Årets seger innebär dock inte att han har särskilt stort reellt stöd hos befolkningen. Rekordmånga, närmare 58 procent av guatemalanerna, röstade nämligen inte i valet söndagen den 11 augusti. Utsikterna för att Giammattei ska försöka ena det delade landet och motverka att de bråddjupa klyftorna vidgas är ytterst små.