Nyheter

Något slags normalläge med Biden i Vita huset

”Det är kvinnor som Alexandra Ocasio-Cortez som kommer att föra det demokratiska partiet in i framtiden, inte män som Joe Biden”, skriver Malin Björk (V) sedan det i helgen stod klart att Donald Trump förlorat USA:s presidentval.

Sedan i lördags eftermiddag har många av oss, dragit en lättnadens suck. Det blir inte fyra år till med Donald Trump på presidentposten. Denna bisarra mardrömstripp har fått ett slut, vad Trump och hans anhängare än ljuger ihop för historier om massivt valfusk och illegala röster. Att Trump efter att valresultatet offentliggjorts drog och golfade medan hans advokat Rudy Guiliani höll en patetisk presskonferens på en ruffig parkeringsplats, känns som en passande avslutning på Trumperan.

Det är väl få av oss som står till vänster om Moderaterna som känner någon stor entusiasm inför den nyvalde presidenten Joe Biden. Som många redan påpekat handlade valet mest om att stå upp för demokratin och få bort Trump, inte att med stort engagemang få in Biden. Med Biden kommer den ofattbart stora ojämlikheten i USA inte att minskas nämnvärt och gullandet med storföretagen och det militärindustriella komplexet kommer att fortsätta.

Men med Biden kan vi iallafall hoppas på att USA kommer att skriva under Parisavtalet och åter igen börja finansiera Världshälsoorganisationen och organisationer som arbetar med eller informerar om abortvård. Med Biden slipper vi en president som öppet och skamlöst ägnar sig åt lögner, rasism, sexism och mobbing. Då skulle vi åtminstone vara tillbaka i något slags normalläge igen.

Något av det mest hoppfulla med helgens valresultat är att under de kommande fyra åren kan flera rasifierade, demokratiska kvinnor komma att få betydande utrymme och inflytande i världens mäktigaste land.

Jag talar naturligtvis om den nya vice-presidenten Kamala Harris men också om ”The squad”, alltså Alexandra Ocasio-Cortez, Ilhan Omar, Ayanna Pressley och Rashida Tlaib. De fyra radikala kvinnorna valdes alla om till den amerikanska kongressen.

Att USA nu inte bara har fått sin första kvinna, utan att det också är första svarta kvinnan, som vicepresident är naturligtvis mäktigt. Politiskt sett är Harris kanske inte jätteradikal, men i ett USA som (liksom Europa för den delen) präglas av djuprotad strukturell rasism mot svarta och ett brutalt polisvåld mot svarta amerikaner, så finns det ett stort värde i att just en svart kvinna kliver fram på en av världens mäktigaste poster. Särskilt befriande känns det efter fyra år av Trumps sexism, rasism och flirtande med vit makt-rörelsen.

Jag väntar mig som sagt inga underverk av Biden och Harris, men det finns mer progressiva demokrater som nu måste få stiga fram. Mindre än ett dygn efter att Biden utropats till segrare gick Alexandra Ocasio-Cortez ut i medier och kritiserade sitt eget demokratiska parti för att det inte ställt sig bakom den heltäckande sjukvårdsreformen Medicare for all, inte helt omfamnat Black lives matter-rörelsen och fört en överlag svag valkampanj, särskilt i sociala medier. Det var modigt av henne.

Det är kvinnor som Alexandra Ocasio-Cortez som kommer att föra det demokratiska partiet in i framtiden, inte män som Joe Biden. Det är jag övertygad om. Ändå är jag lättad att Biden nu blir den som får ta över i Vita huset.

Under de nästa fyra åren ser jag fram emot att kvinnor med en mer vänsterradikal dagordning ökar sitt politiska inflytande, såväl i USA som i Europa och i resten av världen.

Vi behöver en bred och tydlig vänsterrörelse som på allvar vill göra upp med den skenande ojämlikheten, som tar klimathotet på allvar och som inte stirrar sig blind på vad den inbillade ”mittenväljaren” vill ha. Unga amerikaner vill se mer av socialism och mindre av kapitalism. Kanske är USA och världen redo för kampanjen Ocasio-Cortez 2024 om ett par år?

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV