Nyheter

Sjukförsäkringsutredningen: ”Stort kliv i rätt riktning”

Dåligt underbyggda beslut och schablonmässiga beslutsmotiveringar. Försäkringskassan får hård kritik i det förslag till en tryggare sjukförsäkring som regeringens särskilde utredare Claes Jansson presenterade på fredagen. Förslagen välkomnas av såväl intresseorganisationer som experter.

Handläggningarna kritiseras för att vara oförutsägbara och rättsosäkra och utredningen föreslår flera lagändringar. En handlar om 180-dagarsgränsen. Det vill säga när den sjukes rätt till ersättning inte längre prövas mot befintligt arbete utan mot ett normalt förekommande jobb på hela arbetsmarknaden. Exempelvis enklare administrativa tjänster som varken är tunga, stressiga, koncentrationskrävande eller som kräver för mycket, sittande, gående eller bärande. Det vill säga ”hittepåjobb”.

Intentionen med 180-dagarsregeln var att förbättra rehabiliteringen och att ge den hjälp som behövdes för att människor skulle bli friska och kunna gå tillbaka till jobbet snabbare. Men effekten har tvärtom blivit att färre fått hjälp och att fler åker ur försäkringen. Antalet avslag efter dag 180 har ökat från drygt 5 procent år 2014 till drygt 25 procent år 2019.

– Människor förväntas söka jobb som helt enkelt inte finns, säger Lisbeth Forsberg styrelseledamot i Solrosuppropet, en intresseorganisation för utförsäkrade.

En bit på väg

Här vill utredningen att Försäkringskassan åläggs att vara ”verklighetsanpassade utan att bli konkreta”. Myndigheten måste kunna koppla ”normalt förekommande arbete” till en tydlig yrkesgrupp.

– Eftersom myndigheten varken hörsammar domar från Högsta förvaltningsdomstolen eller följer socialdepartementets krav på samarbete med Arbetsförmedlingen så är ny lagstiftning nödvändig, säger Lisbeth Forsberg.

– Men, vad verklighetsanpassad utan att vara konkret egentligen betyder återstår att se.

Även Kjell Rautio, välfärdsanalytiker på LO, välkomnar förslagen.

– Utredningen är ett stort kliv i rätt riktning, säger han.

Bedömningsgrunden för vilken yrkesgrupp som kan vara aktuell trots sjukdom kommer även fortsättningsvis enbart vara medicinska. Här vill LO gå längre.

– Ålder, utbildningsnivå och bosättningsförhållanden borde också ge utslag i Försäkringskassans bedömning, säger han. Att väga in den typen av sociala förhållanden är en viktig del av tanken att sjukförsäkringen ska vara en social försäkring där vi är försäkrade i befintligt skick.

Till sist

Det finns delar i utredningen som har en tydlig köns- och klassaspekt menar Kjell Rautio.
Som exempel vill utredaren mjuka upp 180-dagarsregeln, det vill säga öka möjligheten att göra undantag från kravet på prövning mot hela arbetsmarknaden. Detta exempelvis genom att inkludera psykiatriska diagnoser som utmattningssyndrom och att de som redan påbörjat en rehabilitering inte ska riskera att bli utförsäkrade.

– Lågavlönade kvinnor inom vård och omsorg med psykisk ohälsa är de som toppar sjukskrivningarna. Det här gynnar dem, säger Kjell Rautio.

– Till sist, säger Ruth Mannelqvist, professor vid Umeå universitet och expert på sjukförsäkringen, till sist kom ett förslag som gynnar kvinnor.

Hon välkomnar också utredningens förslag om en uppmjukad undantagsregel, men även att personer över 62 år inte längre ska prövas mot hela arbetsmarknaden utan enbart mot jobb hos den egna arbetsgivaren. Möjligheten att stanna kvar i sjukförsäkringen på hel- eller deltid ska finnas.

– Färre kommer att tvingas till att ta ut en för tidig och väldigt låg pension, säger hon.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV