Malmöbaserade tidskriften Historiskan fyller fem år, men har på grund av coronapandemin fått hitta alternativ till stor fest. Bland annat har ett jubileumsmönster inspirerats av 30 olika artiklar i tidningen. Feministiskt perspektiv ställde tre frågor till Historiskans chefredaktör Eva Bonde.
Hur ska ni fira, förutom med mönstret?
– Pandemin har satt lite käppar i hjulet för vårt femårsfirande. Istället för en stor fest har vi fått hitta på andra saker som folk kan få glädje av, till exempel erbjudanden på tidningen och några av de produkter vi skapat under åren. Pattern me bright har skapat ett fantastiskt mönster inspirerat av artiklar från Historiskan som vi kommer att ha på lite olika produkter i år och så har vi anordnat skattjakter där vi placerat ut olika nummer av Historiskan som den som hittar får behålla.
Höjdpunkter och lågvattenmärken under de fem åren?
– Den främsta höjdpunkten är att ha nått hit! Att på egen hand ha drivit ett förlag och en tidning som faktiskt finns kvar – och gör framsteg – efter fem år. Att få uppleva hur allt fler upptäcker Historiskan och att tidningen gör en skillnad i folks liv. Och att få jobba ihop med fantastiska Josefina Ott Kann som är layoutansvarig på Historiskan!
– Sedan har det också varit kul att få göra andra saker utöver tidningen – föreläsningar och events och expertinhopp i tv-serier. Och det var väldigt stort när jag förra året tilldelades RFSU-priset.
– Kämpiga stunder har det också funnits gott om. Det är egentligen först detta året som jag börjar känna mig någorlunda trygg vad gäller förlagets ekonomi och överlevnad, och jag är väl medveten om att vindarna snabbt kan vända. Ett litet företag som mitt jobbar ju med väldigt små marginaler. Ett riktigt lågvattenmärke var 2016 när jag insåg att det skulle dröja flera månader innan pengarna från lösnummerförsäljningen av Historiskan 1/2015 betalades ut av distributören. Pengar som jag var beroende av för att kunna finansiera nästa nummer av tidningen. Det var några paniska dagar innan jag lyckades lösa det på annat håll.
– Överhuvudtaget så är det just distribution av lösnummer som stått för de flesta jobbiga stunder. Det är ett system som numera, sedan Tidsam fått monopol på marknaden, är mer anpassat för stora medieföretag med många titlar än ett litet förlag och det är väldigt svårt (och dyrt) att nå ut i tidningshyllorna.
Utmaningar framåt?
– De är nog någorlunda samma som de alltid har varit: att överleva, att synas bland alla konkurrerande tidningar och förlag, att nå ut till potentiella läsare och få nya prenumeranter – och behålla de vi redan har.
