Debatt

Folkmordspolitiken i Brasilien ett globalt hot

Isi de Paula.

Varje dag engagerar sig den brasilianska presidenten Jair Bolsonaros regering i en nekropolitik som blivit ett globalt hot. Och varför skulle den bekämpa ett virus som visat sig vara en stark allierad?, undrar brasilianska journalisten Isi de Paula. 

När vi för tre år sedan försökte hindra Bolsonaros seger i valet med kampanjen #elenão (#intehan), kunde vi inte i våra värsta mardrömmar ana att det skulle bli så här. Pandemin kom både som ett hårt slag mot folket och som en allierad i denna regerings folkmordsprojekt. Den pågående hälsokrisen drabbar i synnerhet den mest fattiga delen av befolkningen och kombineras med den av presidenten sanktionerade utövningen av våld.

Inte en enda dag går utan att vi får läsa eller höra om något hemskt på nyheterna. Men även när vi tror att vi på något sätt börjar vänja oss vid de höga dödssiffrorna, så kommer det dagar som förra torsdagen, den 6 maj, och skakar om oss. Mitt i en pandemi tillåts militärpolisen  utföra en av de största massakrerna i landets historia: “chacina do Jacarezinho” (slakten i Jacarezinho).

En förment laglig “polisoperation” invaderade en favela och mördade 25 personer, utan någon mer konkret anledning än den ihåliga diskursen om att ”bekämpa kriminaliteten”.

Brasilien är ett av de länder som har drabbats hårdast av pandemin, och med säkerhet också ett av länderna där den hanterats sämst. Bolsonaro fortsätter att argumentera för effektiviteten av så kallat “tidig behandling” med klorokin – en behandling som inte bara har bekräftats effektlös av alla andra länder som har testat den, utan även visat sig ha motsatt verkan: cirka tio personer har dött i Brasilien hittills efter att ha behandlats.

Bolsonaros regering hanterar frågan om vaccinen som ett politiskt verktyg. I ett land där över 400 000 personer har dött av covid-19 (just nu förlorar vi drygt 2 000 per dag, för några veckor sedan 4 000), har Bolsonaros regering tackat nej till inte mindre än elva erbjudanden om att köpa in vaccin, av bland andra Coronavac och Pfizer.

Regeringens förnekelseideologi stannar inte vid sådana beslut, utan mynnar ut i en skamlös förnekelsediskurs. Bolsonaro fortsätter att öppet och tydligt ta ställning mot vaccinen och försvara klorokinets effektivitet. Han utnyttjar varje tillfälle att antyda att pandemin är en konsekvens av Kinas kommunism.

Bolsonaro har gått så långt som att säga att han inte skulle låta sig vaccineras. Detta eftersom laboratorierna inte kommer att ansvara för möjliga biverkningar, som till exempel – och dessa är presidentens egna ord – att en kvinna skulle få skägg, eller en man skulle få kvinnlig röst, eller om någon skulle förvandlas till en krokodil. Alla dessa dumheter tas på största allvar av ett antal hjärntvättade anhängare.

Bland hans försvarare finns framför allt de som har möjlighet att undvika att utsätta sig för viruset. De som inte behöver ta kollektivtrafik till jobbet, som får sin mat levererad av landets växande grupp informella arbetare, och som har råd att betala för en ordentlig behandling ifall de blir infekterade. 

De som befinner sig i favelorna har å andra sidan drabbats hårdast. I dessa tätbefolkade områden finns mindre möjlighet att hålla avstånd. Stora familjer delar på små lägenheter som ofta inte har tillgång till rinnande vatten och många har inte råd med de mest grundläggande hygienprodukter som munskydd, handskar, handsprit och till och med handtvål.

De behöver vara ute och jobba för de rika, klämma sig in i bussar och tunnelbanor. Det är just den fattiga, svarta delen av befolkningen som Brasiliens rasistiska arv har kriminaliserat och som Bolsonaros nekropolitiska projekt riktar sig mot. Så varför skulle han bekämpa ett virus som ha visat sig vara en stark allierad?

Bevis på att Bolsonaro strider med och inte emot covid är att hela regeringens fokus är inriktat på polisoperationer i favelorna istället för pandemins konsekvenser. De delstatsguvernörer som delar av Bolsonaros ideologi passar på att ta itu med projekt som i grund och botten handlar om att misshandla de mer utsatta. Polisoperationer som Jacarezinhos slakt har faktiskt förbjudits av högsta domstolen under dessa tider av hälsokris, men fortsätter utföras av vissa guvernörer i visshet om denna militära regerings godkännande.

Slakten i Jacarezinho förra veckan var olaglig. Lägenheter invaderades utan arresteringsorder, människors lik fördes bort i polisens egna bilar, för att undvika undersökning av expertpolis på plats. 

Det var just denna sorts polisoperationer som aktivisten Marielle Franco kämpade mot, en kamp som hon mördades för, för fyra år sedan. Hon uppmärksammade det faktum att vissa favelor i Brasilien styrs av paramilitära organisationer, så kallade miliser. Det finns tecken på att attackens mål var att neutralisera en grupp som är i konflikt med en milisgrupp som stödjer Bolsonaro. Rio de Janeiros guvernör Claudio Castro hade nämligen träffat presidenten dagen innan slakten.

De senaste månaderna har även andra grupper i Brasilien – såsom ursprungsbefolkning, jordlösa och taklösa aktivister – i flera delstater varit utsatta för dessa (i teorin tillfälligt inställda) polisoperationer. Detta i kombination med pandemins både sanitära och ekonomiska konsekvenser blir det perfekta receptet för att göra sig av med just den delen av befolkningen som Bolsonaros nekropolitik riktar sig mot.

Följderna kan bli katastrofala inte bara för Brasilien de kommande åren. En så okontrollerat oansvarig och mordlysten regim har potential att förstöra även andra länders krishantering. Av de fyra mutationsformer som viruset har fått, kommer två från Brasilien. Spridningen av dessa varianter kan göra vacciner ineffektiva. Bolsonaro är inte längre endast Brasiliens problem. Hans regering är ett globalt hot.

Pandemin har uppenbarat sanningen i den socialistiska maximen som världen länge har vägrat acceptera: det finns inte några individuella lösningar på kollektiva problem. Både pandemier och fascistiska, nekropolitiska regeringar måste vi strida mot tillsammans.

Isi de Paula är journalist.

Fotnot: Med nekropolitik avses att använda politisk makt för att diktera hur människor får leva och hur några måste dö.