Tre år efter att samtyckeslagen trädde i kraft har antalet fällande domar i våldtäktsmål ökat med 75 procent. Men den normerande effekten var förespråkarnas främsta argument för lagen, vars budskap sammanfattas med att allt annat än ett ja är ett nej, konstaterar Make equal i ett pressmeddelande.

I förskolan har barn fått lära sig om kroppslig integritet genom Rädda barnens Lilla boken om Stopp! Min kropp! Nya samtyckesboken Okej med dig har Make equal tagit fram i samarbete författaren Åsa Karsin och Rädda barnen. Med stöd av Jämställdhetsmyndigheten skickas den nu ut till 1 000 förskolor och bibliotek runtom i landet.

Samtycke handlar enligt Make equal om att samspela med varandra på ett fungerande och respektfullt sätt i sammanhang bortom sexuella relationer –i vardagens lekar, vid beröring och interaktioner av många slag.

– Vi vet att barn inte gör som vuxna säger, utan barn gör som vuxna gör. Därför är vår huvudsakliga målgrupp vuxna som finns i små barns närhet. Vi behöver vara positiva förebilder och själva respektera gränser mellan oss och i relation till barnen, säger Ida Östensson, ordförande för Make equal, i ett pressmeddelande.

Bättre för alla

För att kvalitetssäkra och göra materialet användbart har, förutom Rädda barnen, även förskolor, enskilda pedagoger, experter på samtycke, forskare och barnpsykologer konsulterats i projektarbetet, berättar Östensson:

– Boken är rykande färsk men intresset är stort och av dem som fått en förhandstitt har mottagandet hittills varit mycket positivt.

För att kvalitetssäkra och göra materialet användbart har, förutom Rädda barnen, även förskolor, enskilda pedagoger, experter på samtycke, forskare och barnpsykologer konsulterats i projektarbetet, berättar Östensson:

– Boken är rykande färsk men intresset är stort och av dem som fått en förhandstitt har mottagandet hittills varit mycket positivt.

Hanna Thermaenius, specialist i klinisk barn- och ungdomspsykologi på Rädda Barnens Centrum för stöd och behandling, framhåller i ett inslag i Nyhetsmorgon på TV4 att böckerna om samtycke och integritet med fördel kan användas tillsammans.

Och att träna på att kolla vad andra vill kan avdramatisera ett nej, menar hon.

– Det stämmer att vi har fokuserat mycket på Stopp! Min kropp!, att man ska kunna känna efter vad som känns okej, men om vi lär barn tidigt att fråga blir det inte lika tufft när man stoppar och säger nej. Det blir inte samma känsla av att bli avvisad om du själv har tagit initiativ till att kolla av ”kan vi göra såhär”. Jag tror att barn och vuxna kommer att märka med tiden att det blir mycket bättre för alla.

Inte bara ja eller nej

Enligt Thermaenius är det viktigt också att utforska gråzonerna, bortanför ett tydligt ja eller nej.

– Vi har pratat mycket om att barn visar vad de tycker och känner. Så är det inte alltid. Man kan faktiskt känna en känsla inuti, ”jag vill inte riktigt det här”, men se lite glad utanpå. Det här behöver vi träna barn i också. De här känslorna finns där, och vi behöver stämma av. Om man säger njä, då betyder det oftast något. Då kanske man behöver fixa till leken eller situationen så att den blir trygg för barnet.

Förra våren fattade regeringen beslut om att samtycke ska ingå i läroplanen, som en del av sexualundervisningen. Ida Östensson lyfter i TV4-inslaget vikten av att börja tidigare än så.

– Om vi ska ha en samtyckeskultur, kan vi inte lära oss det när vi blir tonåringar och ska ha sex. Har vi aldrig förstått och kollat av och tagit ett nej, eller lärt att avdramatisera den här frågan – ”det är så osexigt att fråga” – det där måste vi få bort. Det är en del av vardagen att kolla av andra människor. Det värsta är om man inte har frågat och sedan får höra att det inte var okej.

Och samtycke är mer än ja, nej och vet ej. Det kan också handla om ansiktsuttryck att läsa av kroppsspråk betonar Östensson.

– Vad kan ’vet ej’ vara, att man bara är tyst, rycker på axlarna, eller kollar bort. Vi har olika övningar för att förstå, inte bara andras, utan också sina egna känslor. Att landa och grunda sig i dem. Hur känns det när jag inte vet, hur känns det när jag vill, hur känns det när jag inte vill. Hur visar jag det.

Samtliga exemplar av boken är uppbokade. På projektets hemsida finns möjlighet att ställa sig på kö eller ladda ner boken. Till boken hör även en ramsa, låt och handledning för pedagoger.