Än så länge finns inget land som når upp till vad som statistiskt brukar accepteras som jämställt – en andel på minst 40 procent av kvinnor och minst 40 procent män. Med det stora klivet från 31 procent kvinnor som nyhetssubjekt 2015 till 38 procent 2020 närmar sig Sverige raskt denna nivå. Sett till andel reportrar är den redan uppnådd, med 46 procent kvinnor och 54 procent män. Och fler kvinnor än män, 77 procent, är nyhetspresentatörer.

Av den svenska delrapporten Räkna med kvinnor framgår att andelen kvinnor i onlinenyheter är lägre, 34 procent, även om det är en ökning jämfört med 2015 då motsvarande siffra var 28 procent. Och kvinnor utgör fortfarande bara en femtedel, 21 procent, av experterna som kommer till tals. Detta samtidigt som det globala snittet ökade från 19 till 24 procent mellan 2015 och 2020. Vanligast som nyhetssubjekt är politiker i någon form. Av dem är bara 31 procent kvinnor i de svenska nyheterna, trots att kvinnor numer utgör 46 procent av ledamöterna i riksdagen, hälften av ministrarna i regeringen och 43 procent av förtroendevalda i kommuner.

I det nya GEM-indexet som tagits fram av institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet, vägs alla dessa faktorer samman. Där framgår att skillnaderna mellan de nordiska länderna är ganska stora, men att alla i vart fall har närmare till könsbalans (100) än total mansdominans (-100). Och närmast befinner sig just nu Grönland (-15), därefter Sverige (-26).

Den markanta ökningen av kvinnor i det svenska nyhetsflödet har med systematik att göra, enligt Maria Edström, docent vid JMG och svensk samordnare för GMMP samt redaktör för Räkna med kvinnor.

– Äntligen är det fler redaktioner som arbetar systematiskt med vem som kommer till tals. Tidigare år har det bara varit enstaka redaktioner som  haft strategier för ett mer jämställt utbud, och då har det inte räckt för att höja andelen kvinnor i den globala nyhetsstudien. Nu ser vi resultatet av ett bredare arbete, säger Maria Edström.
    
Likväl är experten fortfarande oftast en man.

– Ja, här skulle ju redaktionerna kunna bli mycket bättre. Det är ju bara inom ett fåtal områden i Sverige om ens något, där det inte finns kvinnliga experter. Sverige har heller ingen kvinnlig expertdatabas som en del länder inrättat för att bistå medier och beslutsfattare. Danmark har till exempel sedan 1987 en expertdatabas, påpekar Edström.

Varför presterar digitala nyhetskanaler sämre?

– Ofta är det mer blåljusnyheter på webben, men även här  har ju andelen kvinnor ökat.

Hur kan nyhetsredaktioner använda indexet i sitt jämställdhetsarbete?

– Det är en fördel om redaktioner mäter på samma sätt, så att de kan jämföra sig med varandra och med andra länder. Sedan är ju räknandet bara ett första steg, men ett bra underlag för diskussion.

Vad krävs för att 38 procent kvinnor i nyhetsflödet inte ska bli nya nivån som Sverige stagnerar kring de kommande 20 åren? 

– Fortsatt systematiskt arbete. De redaktioner som jobbat längst med detta ligger närmare 50/50.
 
Josefine Jacobsson, medredaktör för Räkna med kvinnor, ser utvecklingen som ett steg i rätt riktning:

– Nu när jämställdhet är en del av många redaktioners nyhetstänk är nästa steg att se över i vilka roller och situationer kvinnor får komma till tals.

På de svenska journalistutbildningarna är det många gånger lärares och studenters eget intresse av genus och jämställdhet som styr innehållet. Det visar enkäter som genomförts i anslutning till de två senaste upplagorna av Räkna med kvinnor. Senast svarade representanter för 13 av 17 lärosäten som utbildar journalister. Även om samtliga uppger att journalistutbildningen innehåller moment kopplade till genus och jämställdhet, är det ovanligt med systematik och specifika kurser på temat.

– I Räkna med kvinnor 2020 uppmuntrar vi journalistutbildningarna att ta del av den forskning och branschkunskap om medier och jämställdhet som finns tillgänglig. Förhoppningsvis går journalistbranschens ökade fokus på vikten av jämställdhet och mångfald hand i hand med utvecklingen på journalistutbildningarna, säger Josefine Jacobsson.

Även i journalistutbildningarna på global nivå är tillgången på kvalificerad utbildning i jämställdhet och medier ojämn. 

Det är nu sjätte gången som Global media monitoring project (GMMP) presenterar resultatet av sin granskning av jämställdheten i nyhetsflödet som genomförs av volontära krafter vart femte år sedan 1995. Studien genomfördes den 29 september 2020 och omfattade i Sverige elva dagstidningar, sex tv-sändningar, fem radiosändningar och sju nyhetssajter.

För varje granskning deltar fler länder. 2020 medverkade 116 länder i GMMP. Nytillkomna denna gång är bland andra Myanmar, Kambodja och Ryssland, i samarbete med Medieinstitutet Fojo, som fortbildar journalister både i Sverige och internationellt.

Den svenska granskningen genomfördes av Fojo och JMG, som ger ut rapporten Räkna med kvinnor med stöd av Jämställdhetsmyndigheten.